Hälsa, stress och säkerhet

Hälsa inför insats

Många av våra insatser genomförs i länder med dåligt utbyggd infrastruktur, bristfällig och/eller obefintlig sjukvård. Även möjligheten till snabb medicinsk evakuering kan vid vissa insatser vara mycket begränsad. Som arbetsgivare ställer därför Myndigheten för civilt försvar hälsokrav på insatspersonalen. Syftet med våra hälsokrav är att reducera de ökade hälsorisker som utlandstjänstgöring innebär.

Under introduktionsutbildningen får insatspersonal ökad förståelse för de hälsorisker som insatser kan medföra.

I anslutning till insats bjuds insatspersonalen vanligen in för ett informationstillfälle. I samband med detta går våra medicinska koordinator igenom specifika hälsoaspekter som är relevanta för den aktuella insatsen. Det här är också ett utmärkt tillfälle att ställa frågor.

Inför internationell insats ska det alltid finnas en godkänd hälsoundersökning. Om detta inte finns sedan innan ska en hälsoundersökning genomföras på en läkarmottagning före tänkt avresa. Underlaget från hälsoundersökningen skickas till medicinsk koordinator. Är hälsokraven uppfyllda är hälsoundersökningen sedan giltig i fem, tre respektive ett år beroende på ålder hos insatspersonalen. All insatspersonal bedöms efter samma riktlinjer. Insatsens karaktär och tjänstgöringsort kan i vissa fall vägas in i den slutliga bedömningen.

Någon övre åldersgräns finns inte i riktlinjerna. Dock kan ökad ålder medföra en förhöjd risk för en del medicinska problem och funktionsnedsättningar på till exempel syn, hörsel och rörelseapparaten.
Myndigheten för civilt försvar bekostar även vaccinationer av de sjukdomar som är mest relevanta utifrån land och insatstyp.

Hälsa under insats

Vid sjukdom eller skada under insats är all insatspersonal försäkrade och kan få support och råd från medicinsk koordinator och/eller aktuellt assistansbolag. Försäkringen ger även tillgång till assistansbolagets service som inbegriper råd gällande sjukvård och vid behov medicinsk evakuering. Beslut om en medicinsk evakuering görs i samråd med aktuellt assistansbolag, den drabbade insatspersonalen samt Myndigheten för civilt försvar.

Utanför kontorstid kontaktas vår tjänsteman i beredskap (TIB).

Stress

Myndigheten för civilt försvar har psykosocial rådgivare som är legitimerad psykolog för att ge insatspersonalen psykosocialt stöd före, under och efter insats. Stödet består exempelvis av tips på vad man kan göra för att förbereda både sig själv och sin familj på att man ska delta på insats, eller genom samtal innan och efter insats.

Insatspersonal kan möta påfrestningar som kan orsaka stress. Stressreaktioner är kroppens sätt att förbereda sig på ökad prestation. Ursprungligen var dessa fysiologiska och psykologiska reaktioner kroppens sätt att möta hot som handlade om överlevnad där det krävdes kamp eller flykt. Kortvarig stress är nödvändig och ofarlig under förutsättning att kroppen får en god möjlighet att gå ner i varv och återhämta sig. Det är långvarig stress med små möjligheter till lugn och ro, som kan bli skadlig för kroppen. Det som kan orsaka stress under en insats kan exempelvis vara:

• Faktorer relaterade till sammanhanget – exempelvis osäkerhet, svåra levnadsförhållanden och extremt klimat.
• Jobbrelaterade faktorer – exempelvis maktlöshet över ens arbetsuppgifter, hög arbetsbelastning och icke fungerade arbetsrelationer.
• Organisatoriska faktorer – exempelvis långa och byråkratiska beslutsprocesser, dåligt och inkompetent ledarskap och moraliska dilemman.
• Personliga skäl – exempelvis begränsad kontakt med familjen, påtryckningar från familjen och saknaden av familjen.

Det som kan göras för att minska stressen är att själv se vilka möjligheter man har för att minska påverkan av det som orsakar stress. Detta kan bland annat innebära att undersöka vilka möjligheter som finns till återhämtning och avslappning. Om det finns möjlighet, kan man undersöka om det som är stressande kan tas bort/anpassas. Våga be om stöd eller delegera arbetsuppgifter, utöva avslappningsövningar, se till att du ha hälsosam livsstil så gott det går och skapa ett stödjande nätverk av kollegor.

Att utöva avslappningsträning leder till att kroppens grundspänning sjunker. Genom att lära sig olika avslappningsövningar och utöva dessa så kan kroppens avslappningsreaktioner aktiveras och detta i sin tur möjliggör en fysisk och mental återhämtning. Mental träning möjliggörs i sin tur genom att avslappning förändrar hjärnans medvetandetillstånd. Normalt är vårt kritiska tänkande aktivt. Vid avslappning uppstår ett förändrat medvetandetillstånd där det kritiska tänkandet blir mindre aktivt och vi blir mer påverkbara.

Komma hem från insats

Att komma hem från en insats innebär att du återgår till en vardag med människor som inte upplevt det du varit med om. Även om insatsen i sig har varit lugn, behöver kroppen och hjärnan tid att acklimatisera tillbaka sig till vardagen. Därför kan det vara viktigt att prata igenom både känslor och förväntningar innan hemkomsten och göra en preliminär plan för vilka aktiviteter man kan vara med på den första veckan. Under de första dagarna tillsammans kan det vara bra att inte planera för många aktiviteter och långa stunder av umgänge utanför familjen. Försök att undvika timslånga sociala umgängen i större grupper den första veckan för att ge hela kroppen en optimal chans att vila ut. Förväntningarna är ofta stora både från dem som är hemma och för den som kommer hem.

När du tar kontakt med anhöriga och vänner kan deras intresse för dina upplevelser vara mindre än du önskar. Det är viktigt att balansera din egen återhämtning med sociala aktiviteter och kontakter för att inte bli isolerad den första perioden. Det kan ta lite tid att hitta tillbaka till de relationer man lämnat men försök återta kontakt med vänner och kamrater så snart du kommer hem.

En kärleksrelation påverkas när man kommer tillbaka från insats och förväntningarna kan vara stora från båda parter. Ofta händer det mycket under den tid man är ifrån varandra och det är inte bara att fortsätta där man skildes åt. Man kan behöva ge varandra lite tid att återknyta intimiteten. Försök att skapa utrymme i vardagen för egentid den första perioden, då ni båda umgås med bara varandra och inte är upptagna av vardagsbestyr. Det kan till exempel handla om att man stänger av ljudet på mobiltelefonerna på kvällen och pratar med varandra istället för att se på TV eller ägna sig åt skärmaktiviteter.

I relation till små barn kan det vara viktigt att tänka på att de kan vara blyga när man kommer hem. Den tid man har varit borta kan upplevas som en evighet då små barns tidsuppfattning är annorlunda än vuxnas. Beroende av ålder på barnet/-en kan det vara lämpligt att planera egentid ihop med barnet/-en till exempel nattning eller spela spel. Barn kan reagera på olika vis när du kommer hem, och stannar hemma. Beteendet kan variera mellan att testa gränser och regler till att ignorera dig och föredra den andra vårdnadshavaren. Det är viktigt att du som vuxen är den som bjuder in till umgänge, men samtidigt respekterar att de har en egen takt för att åter-etablera er relation.

För dig som är singel så kan det vara bra att förbereda dig på att det kan kännas tomt och ensamt att komma hem då du varit van att ha människor omkring dig hela tiden under insats.

Även om inga traumatiska händelser inträffade under insats så kan det komma efter-reaktioner. De vanligaste reaktionerna som kan uppstå efter insats är bland annat sömnstörningar, tomhetskänslor, irritation, med mera.

Att hantera stressreaktioner efter insats handlar om att förstå att det är normalt samt att det kan vara bra att diskutera sina egna erfarenheter med insatskollegor. Kvarstår reaktionerna efter en månad kan professionell hjälp behövas.

Har du varit i ett insatsland där de fysiska hälsoriskerna bedöms som ökade kan en hälsoundersökning efter insats erbjudas.

Säkerhet

Säkerhet är en central del under alla internationella insatser. Som en del av det insatsförberedande arbetet gör vår säkerhetsrådgivarfunktion en riskbedömning av det aktuella insatsområdet. I riskbedömningen beskrivs bland annat rådande hotbild och potentiella sårbarheter i relation till denna.

Som insatspersonal kommer du att, inom ramen för din introduktionsutbildning, gå en två dagars säkerhetskurs där du bland annat lär dig:

• Personlig säkerhet
• Boendesäkerhet
• Fordonssäkerhet
• Sjukvård

Inför insats bjuds du oftast in till ett informationstillfälle där får du en specifik säkerhetsgenomgång alternativt ges ett underlag med säkerhetsinformation knuten till insatslandet. Du får bland annat veta mer om säkerhetsläget i insatsområdet samt hur du bör förbereda dig inför och vad du ska tänka på under insatsen.

Om du åker som insatspersonal till en partnerorganisation är det den organisationen som ansvarar för din säkerhet. Detta regleras enligt avtal med myndigheten och mottagarorganisationen.