Statistik över räddningstjänstens insatser

Under 2025 ryckte den kommunala räddningstjänsten ut till drygt 109 300 händelser och uppdrag. Av dessa händelser var 89 000 inträffade eller befarade olyckor, varav drygt hälften, 46 000, var olyckor och tillbud. I de övriga fallen konstaterade räddningstjänsten att det handlade om en händelse utan risk för skada.

Många räddningstjänster har avtal med regionen om första hjälpen eller sjukvård i väntan på ambulans (IVPA). Det blev cirka 11 600 IVPA-uppdrag under 2025. Dessutom genomförde räddningstjänsten 8 600 uppdrag av annan karaktär, till exempel bärhjälp till ambulans eller hjälp till polis.

109 300 händelser och uppdrag som lett till utryckning 2025

B1. Alla händelser och uppdrag i statistikverktyget, tabellgrupp

Antalet bränder och brandtillbud i byggnader har varit relativt stabilt under perioden 2016–2025. Det har varit större variation för trafikolyckor och bränder i skog och mark. När det gäller bränder i skog och mark är det tydligt att vädret ibland påverkar utfallet på ett påtagligt sätt. Till exempel 2018 då en lång period med torrt och varmt väder ledde till ovanligt många och stora skogsbränder.

Antal händelser med risk för skada per år 2016–2025

För inträffade och befarade olyckor utan risk för skada är flertalet av händelserna automatlarm utan brandtillbud. Under de tio senaste åren har ungefär fyra av fem av händelserna utan risk för skada varit automatlarm.

Antal händelser utan risk för skada per år 2016–2025

B11. Antal inträffade och befarade olyckor per övergripande händelsetyp, verksamhet/bostadstyp, plats, månad, veckodag och timme De olyckshändelser som leder till utryckning av räddningstjänsten har vitt skilda konsekvenser. Räddningstjänsterna gör en bedömning av skadeutfallet efter varje inträffad eller befarad olycka. Detaljerad statistik om skadeutfall finns i statistikverktyget.

B13. Antal olyckor och tillbud per skadeutfall, utlösande händelse, verksamhet/utemiljö, plats, månad, veckodag och timme

Ett skadeutfall som är viktigt att följa upp är personskador till följd av olyckor. För varje skadad person gör räddningstjänsten en bedömning av vårdbehovet. Tänk på att vårdbehovet är räddningstjänstens bedömning vid olyckstillfället och att det kan skilja sig mot sjukvårdens bedömning.

Antal skadade personer per utlösande händelse, vårdbehov och kön

Antal skadade personer per utlösande händelse, vårdbehov och kön 2025 (excel)

Kravet på att räddningstjänsterna ska skicka händelserapporter till Myndigheten för civilt försvar gäller endast inträffade och befarade olyckor där det befarats att en räddningsinsats enligt LSO hade kunnat behövas. Myndigheten bedömer att de allra flesta andra uppdrag ändå registrerats i en händelserapport och några få uppgifter ur rapporten skickats in.

B10. Antal händelser per övergripande uppdragstyp, plats, månad, veckodag och timme

Två tredjedelar av alla bränder och brandtillbud i byggnader under 2025 var i boenden till exempel vanligt boende, särskilt boende och trygghetsboende.

I allmän verksamhet var det skola, restaurang eller danslokal och handel som hade flest bränder och brandtillbud. Inom industrin ryckte räddningstjänsten ut till flest bränder och brandtillbud i metall- eller maskinindustri.

Antal bränder och brandtillbud i byggnader per verksamhet 2025

För att förebygga bränder är det viktigt att få inblick i hur bränder uppstår och hur stora de blev. Efter varje insats ska räddningstjänsten bedöma slutlig omfattning, objekt som först antändes, värmekälla, huvudorsak och eventuell avsikt bakom varje brandhändelse. Bedömningen är avsedd för inriktning och uppföljning av den brandförebyggande verksamheten. Räddningstjänstens bedömningar kan skilja sig från bedömningar som gjorts i ett senare skede av till exempel polisen eller försäkringsbolag.

Statistik om bränder i byggnader samt om det genomfördes rökdykning och om det var personskador i samband med byggnadsbränderna finns i statistikverktyget.

B2. Byggnadsbränder, tabellgrupp

En bostadsbrand kan innebära både personskador, ekonomiska förluster och ett stort lidande för de drabbade. Vid 44 procent av de drygt 5 500 larmen bedömdes det endast vara brandtillbud som inte ledde till någon skada. I ytterligare 25 procent av fallen kunde branden begränsas till det objekt som först antändes.

Antal bränder och brandtillbud i bostäder per bostadstyp 2025

Under de tio senaste åren har antalet bränder och brandtillbud i bostäder varit förhållandevis stabilt kring 6 000 per år. En övervägande del har varit i flerbostadshus och villor. Det vanligaste startutrymmet i flerbostadshus har varit kök och i villor har det varit kök eller skorsten.

För att förebygga bränder är det viktigt att få inblick i hur bostadsbränder uppstår. Räddningstjänsten gör blanda annat en bedömning av huvudorsak och eventuell avsikt bakom varje brandhändelse. Bedömningen är avsedd för inriktning och uppföljning av den brandförebyggande verksamheten och kan skilja sig från bedömningar som gjorts i ett senare skede av till exempel polisen eller försäkringsbolag. Den vanligaste orsaken till bränder och brandtillbud i bostäder har varit en mänsklig handling som var oavsiktlig.

Räddningstjänsten gör också en bedömning av vilket objekt som antändes eller riskerade antändas vid brandens uppkomst. De gör även en bedömning av den värmekälla som orsakade branden eller tillbudet. Vilken värmekälla som är vanligast skiljer sig åt mellan bränder i flerbostadshus och villor. I flerbostadshus har det varit spisplatta eller häll och i villor har det varit lokaleldstad eller värmepanna.

De eldstadsrelaterade bränderna och brandtillbuden har varit mest förekommande under vintermånaderna. Drygt 60 procent av de i genomsnitt 800 bränderna och brandtillbuden under perioden 2021 till 2025 har varit under december till mars och runt 90 procent har varit i bostadstypen villa.

Mer statistik om hur bränder och brandtillbud i bostäder uppstår, vad som orsakade dem men också om det genomfördes rökdykning och hur många personer som skadades finns i statistikverktyget.

B3. Bostadsbränder, tabellgrupp

Brandvarnare vid inträffade bostadsbränder

Den nationella strategin för stärkt brandskydd har till mål att ”Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand". En av de viktigaste skyddsfaktorerna i samband med bostadsbränder är fungerande brandvarnare. Vid utryckningar till bostadsbränder gör räddningstjänsten en bedömning om det fanns brandvarnare och om den utlöste.

B32. Antal bränder och brandtillbud i bostad per brandvarnarfunktion, bostadstyp, slutlig omfattning, startutrymme och plats

Efter varje brand gör räddningstjänsten en bedömning av huvudorsak och eventuell avsikt. Antalet avsiktliga bränder där personbilar var inblandade har halverats under de senaste fem åren och utgör cirka 15 procent av bränderna 2025. Samtidigt har andelen bränder som berodde på fel i utrustning ökat och står för nästan hälften av bränderna

2 340 bränder och brandtillbud utomhus där enbart personbilar varit inblandade uppdelat på förmodad huvudorsak 2025

Under 2025 var det 3 700 utryckningar till bränder och brandtillbud i fordon och fartyg utomhus. Det var drygt 4 100 fordon och fartyg som drabbades. Två av tre branddrabbade fordon var personbilar. Drygt en av tio bränder drabbade lastbilar.

B4. Bränder i fordon och fartyg, tabellgrupp

Under de fem senaste åren har det inträffat mellan 2 600 och 4 900 bränder i skog eller mark.

Under 2025 var det 4 300 bränder. Det kan jämföras med 2018 som hade en utdragen period med torrt och varmt väder, vilket ledde till betydligt fler och större skogsbränder än normalt, över 8 000 bränder och en total avbränd yta på över 24 000 hektar.

Detaljerad statistik om antal bränder och brandtillbud i skog och mark efter marktyp och avbränd yta finns i vårt statistikverktyg. Tänk på att en och samma brand kan drabba era olika marktyper.

B5. Bränder i skog och mark, tabellgrupp 

Trafikolyckor är den olyckstyp där räddningstjänsten får hantera flest personskador, vid nästan 6 300 utryckningar eller 40 procent av trafikolyckorna har det varit någon typ av personskada under 2025.

Under 2025 var det enligt räddningstjänstens bedömning 8 500 personer som skadades i vägtrafikolyckor, cirka 60 procent män och 40 procent kvinnor. Nästan tre av fyra skadade personer transporterades till vårdenhet, en av fyra omhändertogs på olycksplatsen och drygt två procent omkom på plats. Tänk på att vårdbehovet är räddningstjänstens bedömning vid olyckstillfället och att det kan skilja sig mot sjukvårdens bedömning.

Detaljerad statistik om antal trafikolyckor med och utan personskada samt antal skadade personer finns i statistikverktyget.

B6. Trafikolyckor, tabellgrupp

Under de senaste fem åren har räddningstjänsten i genomsnitt ryckt ut till 450 drunkningar och drunkningstillbud per år

När och var drunkningarna och drunkningstillbuden sker kan variera mellan åren, men också under året beroende på väder.

Mer statistik om antal drunkning och drunkningstillbud samt personskador vid dessa händelser finns i vårt statistikverktyg. Tänk på att vårdbehovet är räddningstjänstens bedömning vid olyckstillfället och att det kan skilja sig mot sjukvårdens bedömning.

B7. Drunkningar, tabellgrupp

Innan Myndigheten för civilt försvar publicerar statistiken över räddningstjänsternas insatser granskas statistiken utifrån ett antal olika kvalitetsaspekter. Granskningen sammanfattas i dokumentet nedan och det hjälper statistikanvändare bedöma om datat är av tillräcklig kvalitet för den tänkta användningen.

Kvalitetsdeklaration räddningstjänstens insatser 2025

En statistikanvändare behöver ibland kontrollera definitionerna för att förstå och tolka statistiken. Innehållet i händelserapporten och definitioner till begreppen finns i "Uppgiftsförteckning för undersökningsrapport", ett dokument som hör till föreskrifterna MSBFS 2021:5 om undersökningsrapport efter kommunal räddningsinsats.

Insamling har viss underrapportering under åren 2003–2017. Vi bedömer att bortfallet inte påverkar några slutsatser som kan dras från den nationella statistiken, men att det kan påverka på läns- eller kommunnivå.

Det saknas underlag från följande kommuner och år: