Det här gäller vid höjd beredskap och krig
Behövs en övergripande ingress
Regeringens mandat i höjd beredskap
Regeringen har möjlighet att fatta beslut om höjd beredskap för att skyndsamt ställa om samhällets administration och organisation till en form som är anpassad för krig och krigsfara. För ett sådant beslut behöver regeringen anse att något av nedanstående villkor är uppfyllda:
- Sverige är i krigsfara.
- Det föreligger utomordentliga förhållanden föranledda av krig utanför Sveriges gränser, eller av krig eller krigsfara som Sverige varit i.
Inom begreppet höjd beredskap finns två beredskapsgrader, skärpt beredskap och högsta beredskap.
Lagen om totalförsvar och höjd beredskap
Om Sverige är i krig, det är krigsfara eller om det råder sådana extraordinära förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som Sverige har befunnit sig i ges regeringen möjlighet att själv besluta om nya regler, som annars hade behövts beslutas genom lag och därmed beslutas av Riksdagen. Regeringen får inte på något vis ändra i grundlagen, i riksdagsordningen eller i lag om val till riksdagen.
Regeringen kan även ges tillåtelse av Riksdagen att låta en myndighet fatta beslut som annars ska beslutas av regeringen.
Krig
I svensk rätt saknas en definition av krig. Enligt 15 kap 14 § regeringsformen kan dock regeringen förklara krig om Sverige utsätts för ett väpnat angrepp. Om regeringen vill förklara krig av andra skäl krävs riksdagens medgivande.
Krig är också ett tillstånd som tillåter regering och riksdag och myndigheter att agera på ett visst sätt, men om Sverige skulle bli anfallet finns det ingen som beslutar att Sverige är i krig. Regeringens beslut om höjd beredskap kräver dock att det råder krig eller krigsfara eller sådana extraordinära förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som riket har befunnit sig i, därmed behöver regeringen ta ställning till vilken situation som råder i landet.
Om till exempel ett län skulle bli avskuret från kontakt med övriga landet, skulle länsstyrelsen i det länet kunna konstatera att det råder krig och därmed får rätt att agera med mandat som en regering (se §§§).
I den internationella rätten finns dock en definition av det som i folkrätten kallas väpnad konflikt. En väpnad konflikt kan vara nationell eller internationell. Om en konflikt anses nå upp till de kraven på intensitet och organisation med mer som krävs, så ska folkrättens regler i Genèvekonventionerna tillämpas på konflikten.
Fred
Även tillståndet fred - i förhållande till att det tidigare varit krig - saknar definition i svensk rätt. Det finns inte heller någon aktör som har mandat att besluta om fred. Fred är ett tillstånd som innebär att krig inte längre råder och att det inte heller är krigsfara eller sådana extraordinära förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som riket har befunnit sig i.
I praktiken är dock ett beslut om att det inte längre är höjd beredskap, innebära att fred råder, dvs. att ett normaltillstånd råder och att ordinarie lagstiftning återigen ska tillämpas i sin helhet.
I några av fullmaktslagarna [vi tänker oss länk till den rubrik som behandlar fullmaktslagarna] anges att de upphör efter beslut från regeringen, men i övrigt är det endast underförstått att de upphör att gälla samtidigt som höjd beredskap inte längre råder.
Höjd beredskap
För att stärka Sveriges försvarsförmåga kan beredskapen i hela eller delar av landet höjas. Vid höjd beredskap blir en rad bestämmelser i olika lagar och förordningar tillämpliga. För kommuner och regioner innebär exempelvis en beredskapshöjning att särskilda åtgärder måste vidtas för att säkerställa att de, under de rådande förhållandena, kan fullgöra sina uppgifter inom totalförsvaret.
Höjd beredskap är en samlingsterm för de två beredskapsnivåerna skärpt beredskap och högsta beredskap. Av 3 § LTH framgår att högsta beredskap per automatik råder om Sverige är i krig. Syftet med denna bestämmelse är att ansträngningarna att försvara landet i ett krigsläge ska komma igång även om regeringen av någon anledning är förhindrad att fatta beslut om en beredskapshöjning.
I LTH regleras också under vilka förutsättningar regeringen får fatta beslut om att höja beredskapen. Ett sådant beslut om skärpt eller högsta beredskap får fattas om Sverige är i krigsfara eller det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara. Beslut om skärpt eller högsta beredskap får avse en viss del av landet eller en viss verksamhet. Det är upp till regeringen att, under så kallat konstitutionellt ansvar, bedöma när sådana förhållanden inträder som kan motivera ett beslut om höjd beredskap. Om förhållandena ändras och förutsättningarna för höjd beredskap inte längre föreligger är regeringen skyldig att fatta beslut om att höjd beredskap inte längre ska gälla.
Beslut om skärpt beredskap eller högsta beredskap ska tillkännages på samma sätt som annan lagstiftning, men vid sidan av detta även via TV och radio. Om det råder högsta beredskap i hela landet, kan regeringen besluta att detta även ska tillkännages genom beredskapslarm.
Beredskapslarmet är alltså inte en egen beredskapsnivå utan enbart ett sätt att meddela att högsta beredskap råder i hela landet. Beredskapslarm ges på anläggningar för utomhusalarmering genom trettio sekunder långa signaler med femton sekunders uppehåll mellan signalerna under sammanlagt fem minuter.
Beslut om höjd beredskap
Det är regeringen som beslutar om det ska vara höjd beredskap och vilka fullmaktslagar som då ska börja att gälla. Grunden till regeringens rätt att besluta detta finns i grundlagen.
Där anges att, om Sverige är i krig, det är krigsfara eller om det råder sådana extraordinära förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som Sverige har befunnit sig i, får regeringen möjlighet att på egen hand besluta om nya regler, som annars hade behövts beslutas genom lag och därmed beslutas av Riksdagen.
Regeringen får dock inte på något vis ändra i grundlagen, i riksdagsordningen eller i lag om val till riksdagen.
Regeringen kan även ges tillåtelse av Riksdagen att låta en myndighet fatta beslut som annars ska beslutas av regeringen.
RF 15 kap.
6 § Är riket i krig eller krigsfara eller råder sådana extraordinära förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som riket har befunnit sig i, kan regeringen med stöd av bemyndigande i lag genom förordning meddela sådana föreskrifter i visst ämne som enligt grundlag annars ska meddelas genom lag. Om det behövs med hänsyn till försvarsberedskapen, kan regeringen även i annat fall med stöd av bemyndigande i lag genom förordning bestämma att en i lag meddelad föreskrift om rekvisition eller annat sådant förfogande ska börja eller upphöra att tillämpas.
I en lag med ett sådant bemyndigande ska det noga anges under vilka förutsättningar bemyndigandet får utnyttjas. Bemyndigandet medför inte rätt att stifta, ändra eller upphäva grundlag, riksdagsordningen eller lag om val till riksdagen.
8 § Är riket i krig eller omedelbar krigsfara, kan regeringen med stöd av riksdagens bemyndigande besluta att uppgift som enligt grundlag ska fullgöras av regeringen i stället ska fullgöras av en annan myndighet. Ett sådant bemyndigande får inte omfatta någon befogenhet enligt 5 eller 6 §, om det inte endast är fråga om beslut att en lag i ett visst ämne ska börja tillämpas.
Då råder höjd beredskap
Regeringen får besluta att det ska råda skärpt [länk] eller högsta beredskap [länk] i landet, om Sverige är i krigsfara eller råder det sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara.
Ett beslut om höjd beredskap kan avse hela Sverige eller delar av landet. Det kan också gälla endast viss verksamhet.
Om Sverige är i krig så är det automatiskt högsta beredskap, utan särskilt beslut från regeringen.
Meddelande om höjd beredskap
Det är regeringen som bestämmer hur beslutet om höjd beredskap ska tillkännages.
Enligt regeringens beslut ska beslutet tillkännages i radion och tv. Om beslutet innebär att det råder högsta beredskap ska beslutet tillkännages genom beredskapslarm [länk till rätt rubrik]
Då upphör höjd beredskap
Regeringen ska besluta att höjd beredskap inte längre ska gälla när det inte längre gäller att Sverige är i krigsfara eller råder det sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara.
Lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap
1 § För att stärka landets försvarsförmåga kan beredskapen höjas. Höjd beredskap är antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap. Under högsta beredskap är totalförsvar all samhällsverksamhet som då skall bedrivas.
3 § Är Sverige i krig råder högsta beredskap.
Är Sverige i krigsfara eller råder det sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara, får regeringen besluta om skärpt eller högsta beredskap.
När förhållanden som avses i 1 § inte längre råder, skall regeringen besluta att höjd beredskap inte längre skall gälla.
4 § Beslut enligt 3 § får avse en viss del av landet eller en viss verksamhet.
6 § Beslut om höjd beredskap skall tillkännages på det sätt som regeringen bestämmer.
Då råder skärpt beredskap
Det råder skärpt beredskap när regeringen fattat beslut om detta. Regeringen får besluta att det ska råda skärpt eller högsta beredskap i landet, om Sverige är i krigsfara eller råder det sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara.
Ett beslut om höjd beredskap kan avse hela Sverige eller delar av landet. Det kan också gälla endast viss verksamhet.
Lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap
1 § För att stärka landets försvarsförmåga kan beredskapen höjas. Höjd beredskap är antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap. Under högsta beredskap är totalförsvar all samhällsverksamhet som då skall bedrivas.
3 § Är Sverige i krig råder högsta beredskap.
Är Sverige i krigsfara eller råder det sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara, får regeringen besluta om skärpt eller högsta beredskap.
När förhållanden som avses i 1 § inte längre råder, skall regeringen besluta att höjd beredskap inte längre skall gälla.
4 § Beslut enligt 3 § får avse en viss del av landet eller en viss verksamhet.
6 § Beslut om höjd beredskap skall tillkännages på det sätt som regeringen bestämmer.
Meddelande om skärpt beredskap
Det är regeringen som bestämmer hur beslutet om höjd beredskap ska tillkännages. Regeringen har föreskrivit att beslut om skärpt beredskap ska tillkännages i svensk författningssamling (SFS) och i radio och tv.
Lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap
6 § Beslut om höjd beredskap skall tillkännages på det sätt som regeringen bestämmer.
Förordning (2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskap
9 § Att beredskapen i Sverige höjts till skärpt eller högsta beredskap tillkännages, förutom på det sätt som föreskrivs i 4 § lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra författningar, i ljudradion och televisionen. Om det råder högsta beredskap i hela landet, kan regeringen besluta att detta ska tillkännages även genom beredskapslarm.
10 § Beredskapslarm ges på anläggningar för utomhusalarmering genom trettio sekunder långa signaler med femton sekunders uppehåll mellan signalerna under sammanlagt fem minuter.
Då råder högsta beredskap
Regeringen får besluta att det ska råda skärpt [länk] eller högsta beredskap i landet, om Sverige är i krigsfara eller råder det sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara.
Ett beslut om höjd beredskap kan avse hela Sverige eller delar av landet. Det kan också gälla endast viss verksamhet.
Om Sverige är i krig så är det automatiskt högsta beredskap, utan särskilt beslut från regeringen.
Lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap
1 § För att stärka landets försvarsförmåga kan beredskapen höjas. Höjd beredskap är antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap. Under högsta beredskap är totalförsvar all samhällsverksamhet som då skall bedrivas.
3 § Är Sverige i krig råder högsta beredskap.
Är Sverige i krigsfara eller råder det sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara, får regeringen besluta om skärpt eller högsta beredskap.
4 § Beslut enligt 3 § får avse en viss del av landet eller en viss verksamhet.
6 § Beslut om höjd beredskap skall tillkännages på det sätt som regeringen bestämmer.
Meddelande om högsta beredskap
Det är regeringen som bestämmer hur beslutet om höjd beredskap ska tillkännages.
Enligt regeringens beslut ska beslutet tillkännages i radion och tv. Om beslutet innebär att det råder högsta beredskap ska beslutet tillkännages genom beredskapslarm (länk till avsnitt)
Det händer vid högsta beredskap
Om det är högsta beredskap i Sverige ska alla aktörer endast utföra samhällsverksamhet som är av betydelse för totalförsvaret.
Kommuner och regioner ska övergå till krigsorganisation [länk].
Lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap
1 § Under högsta beredskap är totalförsvar all samhällsverksamhet som då skall bedrivas.
Förordning (2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskap
12 § Vid högsta beredskap ska kommuner och regioner övergå till krigsorganisation.
Det händer vid beredskapslarm
Om det råder högsta beredskap i hela landet, kan regeringen besluta att detta ska tillkännages genom beredskapslarm. Beredskapslarmet är alltså inte en egen beredskapsnivå utan enbart ett sätt att meddela att högsta beredskap råder i hela landet.
Beredskapslarm ges på anläggningar för utomhusalarmering genom trettio sekunder långa signaler med femton sekunders uppehåll mellan signalerna under sammanlagt fem minuter.
Om regeringen använder beredskapslarmet för att tillkännage att det är högst beredskap i hela landet innebär det att en rad saker sker per automatik. Bl.a. blir de författningar som anges i 13 § förordningen (2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskap, exempelvis ransoneringslagen (1978:268) och arbetsrättsliga beredskapslagen (1987:1262), direkt tillämpliga i sin helhet.
Vid beredskapslarm ska även hela Försvarsmakten krigsorganiseras. innebär även att det råder allmän tjänsteplikt (länk till avsnitt).
Kommuner och regioner samt de trossamfund och andra enskilda organisationer och de näringsidkare som enligt överenskommelse eller på annan grund är skyldiga att fortsätta sin verksamhet i krig övergå till krigsorganisation.
Om det går beredskapslarm så innebär det att det råder högsta beredskap i Sverige.
Beredskapslarm innebär även att ett stort antal så kallade fullmaktslagar (länk till avsnitt) automatiskt träder i kraft.