Utvecklingsbehov av skyddsrum

Status skyddsrumssystemet

Det svenska skyddsrumssystemet består av cirka 64 000 skyddsrum. Dessa finns spridda över landet men med störst täthet i tätbefolkade områden eller områden där det under olika skeden sedan andra världskriget bedömts funnit ett ökat hot om angrepp från luften.

Skyddsrummen ger när de är iordningställda ett bra skydd från konventionella vapen samt CBRN. Skyddsrumssystemet var under ett antal år mycket lågt prioriterat. Det tillsammans med det faktum att huvuddelen av skyddsrummen byggdes under 60–70 talet gör att det finns ett stort behov att modernisera dessa samt anpassa dem efter det samhälle som finns nu.

Utvecklingsbehov av skyddsrumssystemet

Utvecklingsbehoven har i vissa fall varit uppenbara och andra har identifierats i vistelseprov samt efter erfarenheter från Ukraina.

De behov som finns att modernisera och komplettera skyddsrumssystemet handlar i huvudsak om att förbättra det befintliga beståndet så att varje skyddsrum blir enklare att iordningställa och att miljön i det är så behaglig som möjligt för vistelse över tid. I tillägg till detta behöver kommunikationslösningar säkerställas och olika hygien- och avfallsaspekter hanteras. Tillgänglighetsaspekten behöver i större omfattning omhändertas.

De brister som finns i tillgång till skyddsrum ur ett geografiskt perspektiv kan hanteras på olika sätt, bl.a. genom att nya skyddsrumstyper tas fram som medger att byggande av skyddsrum kan ske på ett snabbt och kostnadseffektivt sätt om beslut att bygga skyddsrum tas. Man kan även överväga olika mobila/semimobila lösningar kompletterat med skapande av skyddade utrymmen, utrymningsplanering samt andra former av fysiska skydd.

Iordningsställande av skyddsrum

Iordningställande av skyddsrummen ska kunna göras av de skyddssökande tillsammans med fastighetsägaren. Man ska kunna göra detta utan att ha några specialkunskaper. I praktiken har det visat sig att iordningställande är ett utmanande moment.

• Framtagande och utveckling av monterbara komponenter som underlättar iordningställande av personer utan specifika kunskaper. Till exempel färgmarkeringar, anpassade komponenter typ: förlängningsbara rör, med mera.
• Framtagande av iordningställandeanvisningar anpassade för större del av befolkningen samt anpassade till nya komponenter – ”IKEA-ritningar”?
• Produktutveckling för att åstadkomma ökad lagringsbarhet av vissa nödvändiga delar som exempelvis fogmassa och tätningar.
• Kartläggning av alternativa material vid iordningställande.
• Komplettering av utrustning.
• Komplettering av instruktioner för materiel som ska tas med till skyddsrum och inför iordningställande – stege, skruvdragare, diverse skruv och bult.

Modernisering av skyddsrum

I syfte att förbättra tillgänglighet samt att göra miljön acceptabel för långvariga eller upprepade vistelser finns många exempel på tänkbara utvecklingar.

• Framtagande av kommunikationsutrustning vilket medger kommunikation till/från skyddsrum.
• Wifi
• Mobiltelefon
• Radioutrustning
• Annan?
• Analog lösning som möjliggör att höra exempelvis ”Faran över” från utomhusvarning.
• Möjlighet att med indikering avgöra om man kan lämna skyddsrum eller inte.
• Möjlighet att avgöra om miljön i skyddsrummet är acceptabel 8O2, CO2, temp, ljudvolym, fuktigeht med mera.
• Framtagande av en skyddsrumsinstruktion – ett dokument med en allmän del för alla skyddsrum, samt en specifik del för det aktuella skyddsrummet. Innehåll exempelvis hur vistelse i skyddsrum bör genomföras, förslag på åtgärder vid problem, anvisningar för iordningställande med mera.

• Koncept för bänkar och sängar för ökad komfort och ökad möjlighet att ha distans till vägg.

• Komfortökande åtgärder – målning väggar, ljuddämpning.

• Tillgänglighetsanpassning – handtag, toalettförhöjning, handtag, tröskelramp.

Skyddade utrymmen som komplement till skyddsrum

Sannolikheten är hög att det kommer att behövas ett komplement till befintliga skyddsrum för att kunna erbjuda en tillräckligt stor mängd skyddsplatser som finns på acceptabelt avstånd. Ett sådant system kommer sannolikt att behöva administreras och hanteras på lokal och regional nivå.

• Framtagande av kriterier för hur skyddade utrymmen kan, bör och ska väljas.
• Framtagande av beskrivningar hur skyddade utrymmen ska iordningställas.
• AI-modeller för att identifiera lämpliga skyddade utrymmen beroende på byggnadstyper, verksamheter, befolkningsmängd, andra faktorer.
• Framtagande av materiel för iordningställande av skyddade utrymmen – materialtyper, satser – exempelvis: stöttor, fönsterfilm, förtäckning av öppningar, sandsäckar – både beräkningar över behov samt ny materiel med förbättrade egenskaper och bredare användningsområden.
• Framtagande av instruktion för skyddade utrymmen – allmän och specifik del. Inkluderande iordningställandeprinciper och bedömning över hur mycket tid som kommer att krävas samt personalbehov,
• Beskrivningar över speciella former av skyddade utrymmen – exempelvis med ökad tillgänglighet för funktionshindrade, utrymmen lämpliga för husdjur med mera.
• Framtagande av mobila C-skydd för användning i skyddade utrymmen.

Hotbildsbeskrivningar

Samtliga ovanstående är beroende av att det görs anpassade analyser över vapensystem och vapenverkan som kan ha inverkan på skyddsåtgärder. Det är inte bara viktigt att se vapensystemen utan även undersöka hur olika vapensystem sannolikt kan användas.

Systemperspektiv på skyddsrumsanvändning

Man behöver se på hela systemet ur en motståndares perspektiv för att undersöka på vilket sätt skyddsrumssystemet behöver vara ordnat för att erbjuda en så stor avskräckning som möjligt. Handlar det exempelvis om att ha en egenförmåga hos den enskilde, ett omfattande system av skyddade utrymmen som ger ett basalt fysiskt skydd och skyddsrum som det optimala skyddet? Eller är det viktigare att se till att samhällsviktig verksamhet skyddas i större utsträckning?

Här bör man även lägga med kostnadsberäkningar.

En annan vinklig på detta är att se ur befolkningens perspektiv – vilka åtgärder skulle ge maximal känsla av trygghet och därmed (kanske?) försvarsvilja?

Nytillverkning av skyddsrum

Ett skyddsrum byggt i syfte att skydda mot angrepp är givetvis det bästa skyddet. Nackdelen är att sådana är mycket dyra och tar lång tid att bygga.

• Framtagandet av alternativa byggnadssätt, byggnadsmetoder och material för att kunna bygga billiga, snabba skyddsrum.
• Göra kopplingar till vapenverkan och hotbilder för att se om även skyddsnivåer kan eller behöver justeras. Man kan kanske tänka sig någon form av ”light-skyddsrum”.
• Undersöka om man kan bygga skyddsrum enklare och billigare och sedan i efterhand eller vid behov komplettera med utrustning eller andra förmågor, som exempelvis kollektivt skydd?
• Skulle man kunna ha skyddsrum byggda enligt andra specifikationer om man exempelvis placerade dem så att de inte behövde ta hänsyn till raslaster?

Mobila skydd

Eftersom ett skyddsrum ligger där det byggs finns alltid en risk att det är placerat på fel ställe och att det verkliga behovet är någon annanstans.

• Framtagande av flyttbara skyddsrum. Detta skulle kunna vara i form av monterbara element eller som färdiga konstruktioner. Här kan man även fundera på om man skulle kunna använda andra material eller kombinationer.
• Man skulle även kunna tänka sig att denna typ av flyttbara konstruktioner skulle kunna fylla kraven för ett skyddat utrymme även om man inte tycker att det är ok för ett skyddsrum.

Tillgänglighetsanpassning av skyddsrum

Myndigheten för civilt försvar har ett krav att beakta tillgänglighetsanpassning. Eftersom det inte har varit ett krav i de standarder man byggt efter tidigare, har det inte gjorts i större omfattning. I kommande arbeten behöver detta ingå.

• Undersökning av vilka krav som skulle behöva ställas för att ett skyddsrum anses vara tillgänglighetsanpassat. Kostnadsberäkningar, konstruktionskrav, anpassning av golvyta med mera.

AI som stöd för förbättrat skyddsrumssystem

Ny teknik skulle kunna stödja utvecklingen av och arbetet med ett förbättrat skyddsrumssystem. Bland annat utifrån komplexiteten i frågorna samt att det är många aktörer som är inblandade. Det finns sannolikt stora mängder information som skulle kunna sammanställas och stödja aktörerna på ett sätt som inte är möjligt med manuella resurser.

• Utveckling av ett AI-system för stöd kring fysiskt skydd. Beräkningshjälpmedel, kostnader, konstruktionsstöd, metodbeskrivningar, iordningställandestöd med mera. Exempelvis i form av inmatning av olika data för att få ett förslag på lämpliga byggnader, material, andel av skyddad befolkning med mera.