Översikt över skyddsrum och skyddade utrymmen inför innovationsprojekt

Befolkningsskydd

Befolkningsskydd är ett system med flera delar vars syfte är att skydda civilbefolkningen från effekterna av ett väpnat angrepp. Samtliga delar behövs och är till viss del beroende av varandra.

Detta är de områden man vanligen brukar prata om i detta sammanhang.

Varningssystem

För att veta att ett angrepp är på väg, om utrymning ska genomföras eller andra viktigt meddelanden behövs ett system som kan varna befolkningen samt ge information kring vad den förväntas göra.

I Sverige består detta av olika informationsbärare som exempelvis utomhusvarning (”Hesa Fredrik”, meddelande på radio/TV och sms. Det införs även ett system för att kunna ge riktade varningar och information via mobiltelefon med cell broadcast-teknik.

Skyddsrum och skyddade utrymmen

Skyddar befolkningen från verkningarna av olika vapensystem genom att ge ett fysiskt skydd med konstruktioner i betong eller liknande. Skyddsrum skyddar även mot CBRN-stridsmedel samt kärnvapen till viss del.

I propositionen för ny skyddsrumslag står följande:

4 § Skyddade utrymmen ska vara utformade och utrustade för att ge ett skäligt skydd mot verkningar av sådana stridsmedel som kan antas komma till användning i krig.

Myndigheten för civilt försvar ska ta fram föreskrifter hur dessa utrymmen ska vara dimensionerade, utrustade med mera.

Skyddsrum

Skyddsrum är ett utrymme som byggts med det uttalade syftet att skydda för olika typer av angrepp enligt vissa specifikationer, medan ett skyddat utrymme i normalfallet är byggt för ett annat ändamål – det kan vara tunnelbana, ett bergutrymme, en källare, ett parkeringsgarage eller likande.

Skyddat utrymme

För att bli ett skyddat utrymme måste det uppfylla vissa krav som Myndigheten för civilt försvar ställer, kommunen fattar ett beslut att utrymmet är skyddat utrymme och dessutom hur det ska utrustas, skyltas och liknande så att det uppfyller myndighetens krav.

Skyddade utrymmen är ett komplement och är kontraktioner som ge ett visst skydd, men oftast inte lika bra som ett skyddsrum.

Utrymning och inkvartering

Man kan skydda befolkningen genom att flytta den helt eller delvis från områden med ökad risk för angrepp. Olika aktörer i samhället kan beordra utrymning av ett visst område. Efter en utrymning behöver de personer som utryms även ha någonstans att vara (vid utrymning en kort tid) eller bo (längre tid).

Räddningstjänst under höjd beredskap

Räddningstjänsten fortsätter med sina vanliga uppgifter även vid ett väpnat angrepp, men det tillkommer också andra, som exempelvis omhändertagande av oexploderad ammunition. En viktig uppgift är att vara beredd på att undsätta personer som kan ha stängts in i skyddsrum eller skyddade utrymmen vid exempelvis husras.

Individens beredskap

För att befolkningsskyddet ska fungera krävs att individen har en egenberedskap. Detta innefattar att man ska kunna klara sig själv i så stor utsträckning som möjligt, veta vad olika varningar innebär och hur man ska agera, veta hur man får tillgång till mer information med mera.

Skyddsrum – för skydd mot definierade hot

Ett skyddsrum är en konstruktion som är byggd i syfte att skydda personer ifrån definierade hot. I grunden är skyddsrummet en betonglåda – ofta i en källare med ståldörrar, olika ventiler, ventilationsutrustning och nödutgång. De flesta skyddsrum är byggda på 50-talet och framåt. Efter 2002 har inga nya skyddsrum byggts förutom sådana som ersätter skyddsrum som rivs – det finns krav att ansöka om man tänker riva ett skyddsrum. Detta är en av orsakerna till att skyddsrummen har ett varierande skick.

Skyddsrummens placering och antal

I Sverige finns cirka 64 000 skyddsrum av varierande storlek – från cirka 20 platser till stora specialskyddsrum med cirka 11 000 platser. Totalt finns cirka 7 000 000 skyddsplatser. Information om skyddsrummens placering och annan information är offentlig och finns publicerad på Myndigheten för civilt försvars skyddsrumskarta.

Dimensionering av skyddsrum

Ett skyddsrum ska vara byggt så att de som söker skydd där inte skadas om en 250 kilo tung sprängladdning med Trotyl eller motsvarande, sprängs fem meter utanför skyddsrummet. Det ska även klara att skydda mot olika kemiska och bakteriologiska stridsmedel samt ge ett skydd mot strålning.

Skyddsrummet ska hålla för att hela byggnaden ovanför rasar. Det ska vara möjligt att överleva i skyddsrummet i minst fyra timmar om huset ovanför brinner. I detta fall stänger man manuellt av lufttillförseln.

Antal personer i ett skyddsrum beräknas utifrån att varje person förfogar över 0,75 kvadratmeter, vilket motsvarar en ruta på 85 x 85 centimeter. Skyddsrummen ska kunna vara iordningställda 48 timmar efter ett beslut – exempelvis om höjd beredskap råder.

Uthållighet i skyddrum

De skyddssökande ska kunna vistas i skyddsrummet i 72 timmar utan att nå utsidan. Denna tid baseras på avklingningstid av strålning efter ett kärnvapenangrepp. För detta finns det upptappat dricksvatten i ett iordningställt skyddsrum som ska räcka motsvarande tid. Det finns även torrtoaletter .

Utrustning i iordningställt skyddsrum

Det här finns i ett iordningställt skyddsrum:

• Dricksvatten på kärl.
• Torrtoaletter – avskilda med skynke, vägg eller liknande.
• En gassluss – ett utrymme som gör att eventuellt läckage från skyddsrumsdörren inte kommer in i själva skyddsrummet. Kan även fylla en funktion vid sanering.
• Utrustning för ventilation och luftrening – rör, ventiler, manuell eller eldriven ventilationsanordning.
• Utrustning för iordningställande samt viss utrustning för att hjälpa till vid röjande av utgångar.

Iordningsställande av skyddsrum

Ett skyddsrum har i fred ofta en annan användning, vanligt är cykelgarage och lägenhetsförråd.
För att utrymmet ska fungera som skyddsrum behövs en del åtgärder. Fastighetsägaren ser till att utrymmet och skyddsrumsförrådet är upplåst.

Fastighetsägare och skyddssökande gör iordning skyddsrummet:

• Tömmer det från all lös materiel.
• River vissa väggar och annan utrustning för fredanvändning.
• Monterar ventilation – aggregat, rör, slangar.
• Monterar gassluss.
• Monterar bås eller liknande för toaletter.
• Monterar gummilister samt tätar nödutgång.
• Fyller vatten i kärl.

Till hjälp finns utrustning i ett skyddsrumsförråd i anslutning till skyddsrummet samt en beskrivning.

Skyddsrummens positiva aspekter

Skyddsrumssystemet är ett gammalt system som under många år gavs en låg prioritet. Trots detta har Sverige en unikt stor mängd fysiskt skydd för civilbefolkningen. Skyddsrummen gör möjligheten att överleva ett angrepp mycket stor.

• Ger ett bra skydd mot olika vapensystem
• Även om skyddsrummet inte är helt iordningställt ger det bra fysiskt skydd mot olika fjärrstridsmedel.
• Mycket stort bestånd – i huvudsak beläget i tätbefolkade områden – goda möjligheter att hitta ett skydd vid angrepp för stora delar av befolkningen.
• Tekniken i skyddsrum är robust och enkelt byggd. Reparationer och kompletteringar möjliga utan avancera teknisk utrustning.

Brister kopplat till skyddsrum

Den långa perioden av lägre prioritering och ålder på beståndet, ger upphov till en del brister. Det finns ett behov av att modernisera skyddsrummen, bland annat utifrån erfarenheter i moderna konflikter.

• Skyddsrummen är inte tillgänglighetsanpassade – vare sig i skyddsrummet eller vägen till nödutgångar.
• Ett skyddsrum är i huvudsak en tom betonglåda. Komfort, trivsel, miljö har utvecklingsbehov för att uthålligheten ska bli tillräcklig.
• Utformningen av utrymmet och de tekniska systemen gör att ljus, ljudvolym, luftfuktighet och luftkvalitet behöver förbättras.
• Det saknas sittplatser och möjlighet att hänga upp medhavd utrustning, kläder ock liknande.
• Det saknas kommunikationssystem för att få information(exempelvis när faran är över) men även att kommunicera ut – eventuellt undsättningsbehov. Många skyddsrum har en förberedd antennkanal, men många inte.
• Det finns områden där det borde finnas skyddsrum med anledning av hotbild, men inte gör. Detta beror till stor del på att ingen nyproduktion förutom ersättningsskyddsrum skett sedan 2002.
• Avsaknad av pedagogiska instruktioner samt att iordningställandet inte är helt självförklarande, kan ge svårigheter för kritiska moment. Det saknas även i nuläget tillräcklig stödorganisation som skulle kunna hjälpa till med detta.
• Vissa materiel som behövs för iordningställande har för kort hållbarhe. Det gör att de kan vara svåra att använda i ett skarpt läge – detta kan exempelvis vara fogmassa för gastätning eller gummilister.

Utvecklingsbehov av skyddsrumssystemet

De behov som finns att modernisera och komplettera skyddsrumssystemet handlar i huvudsak om att förbättra det befintliga beståndet. Så att varje skyddsrum blir enklare att iordningställa och att miljön i det är så behaglig som möjligt för vistelse över tid. I tillägg till detta behöver kommunikationslösningar säkerställas och olika hygien- och avfallsaspekter hanteras.

De brister som finns i tillgång till skyddsrum ur ett geografiskt perspektiv kan hanteras genom att nya skyddsrumstyper tas fram. Typer som gör det möjligt att bygga snabbt och kostnadseffektivt om det tas beslut om att bygga.

Läs mer om utvecklingsbehov av skyddsrumssystemet