Nyhet
Publicerad: 4 februari 2026 , Klockan 08:23

Förändringar i arbetet med att bedöma hot, risk, sårbarhet och förmåga

Den nationella risk- och sårbarhetsbedömningen (NRSB) är en central systemanalys som fram till nyligen fokuserat på bedömning av hot, risk och sårbarhet på nationell nivå. Nu har regeringen reviderat uppdraget vilket får process- och metodmässiga följder för beredskapssystemet.

Den nationella risk- och sårbarhetsbedömningen (NRSB) är en central systemanalys som Myndigheten för civilt försvar upprättar vartannat år enligt myndighetens instruktion. Arbetet bygger på data som kommer från statliga myndigheter genom det system för risk- och sårbarhetsanalys och -bedömning som finns etablerat sedan många år.

Analysen används av regeringen i styrning och politikutveckling. Den föder också in i inriktningsarbete på myndighetsnivå.

Tre förändringar

Bildandet av Myndigheten för civilt försvar har föranlett en översyn av myndighetens instruktion. Den paragraf som hittills reglerat framtagandet av NRSB har reviderats, med tillhörande följdändringar i förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap som reglerar enskilda myndigheters RSB.

Revideringen av paragrafen som reglerar framtagandet av NRSB innebär tre förändringar:

  1. Förskjutning från varje udda till varje jämnt år: Den första förändringen innebär att nästa NRSB ska redovisas till regeringen först i mars 2028, vilket ger en förskjutning från varje udda till varje jämnt år. För de statliga myndigheter som lämnar en RSB innebär följdändringen i beredskapsförordningen att nästa RSB inte behöver lämnas förrän vid utgången av september månad 2027.
  2. Ökat geografiskt fokus: Den andra förändringen innebär ett ökat geografiskt fokus eftersom NRSB inte bara ska genomföras på övergripande samhällsnivå och beredskapssektorsvis utan också per civilområde.
  3. NRSB ska nu omfatta det civila försvarets förmåga: Den tredje förändringen innebär att NRSB också ska omfatta en bedömning av det civila försvarets förmåga, något som under föregående försvarspolitiska inriktningsperiod genomförts på årlig basis genom ett särskilt regeringsuppdrag. Förändringen innebär en starkare integrering av arbetet med risk- och sårbarhetsanalys och arbetet med civilt försvar men också ett längre intervall mellan bedömningarna.

Hoppas på synergieffekter och förenklad rapportering

Genom en sammanslagning av process och genomförande av den nationella risk- och sårbarhetsbedömningen och bedömningen av förmågan inom det civila försvaret hoppas regeringen och Myndigheten för civilt försvar kunna uppnå synergieffekter, minska risken för dubbelrapportering och reducera antalet rapporteringstillfällen.

Detta kan i sin tur skapa en mer ändamålsenlig balans mellan förmågeutveckling respektive analytiskt och rapporterande arbete över tid.

Aktiviteter och stöd för att underlätta implementering

Det är inte enkelt att implementera ett nytt system där en bedömning av det civila försvarets förmåga integreras i arbetet med RSA/RSB eftersom en förändring får många olika styrnings-, processrelaterade- och metodmässiga följder.

Eftersom redovisningen av NRSB och myndigheters inlämning av RSB förskjuts med ett år skapas dock bättre förutsättningar för en inkluderande och samskapande process för hur integrering ska gå till.

Under 2026 kommer Myndigheten för civilt försvar genomföra ett antal aktiviteter med aktörer på olika nivåer i beredskapssystemet. En större översyn av befintligt stöd och framtagande av nya vägledningar och utbildningar kommer också ske under året.

Syftet är att vi tillsammans kan få till stånd ett sammanhängande system där flödena mellan olika nivåer fungerar väl i praktiken, där risk-, sårbarhets-, och förmågebedömningar utformas som delar i ett sammanhållet system, snarare än att hållas isär som under föregående inriktningsperiod. Inte minst där den geografiska dimensionen ges större plats i det analytiska arbetet på nationell nivå.

Vid frågor eller funderingar

Varmt välkommen att kontakta oss på rsa@mcf.se.

Till toppen av sidan