MSB är Myndigheten för civilt försvar

Från den 1 januari 2026 är MSB Myndigheten för civilt försvar. Om du har försökt att nå en sida på msb.se så har du hamnat på vår nya webbplats mcf.se.

MSB är Myndigheten för civilt försvar

Fördjupning: Beredskapsmyndigheternas krigsorganisation och dess uppgifter

Regler om beredskapsmyndigheternas krigsorganisation. Krav på planering och planer som behövs för att kunna höja beredskapen och bedriva verksamhet vid höjd beredskap.

8 §

Beredskapsmyndigheterna ska ha en krigsorganisation vilken ska vara bemannad, utrustad, utbildad och övad. Den närmare innebörden av detta framgår av 9–11 §§.

  • Fördjupning 8 §

    Beredskapsmyndigheterna ska enligt beredskapsförordningen planera, öva och utbilda personal samt anskaffa utrustning för att kunna övergå till krigsorganisation vid höjd beredskap. Att som beredskapsmyndighet ha en krigsorganisation innebär att myndigheten har kommit fram till hur organisationen behöver se ut för att kunna utföra myndighetens krigsuppgifter under höjd beredskap.

    Det räcker inte att enbart krigsplacera personal, flera åtgärder krävs för att uppnå förmåga. En krigsorganisation måste vara bemannad, utrustad, utbildad och övad för att klara sina uppgifter. Den närmare innebörden utvecklas i de efterföljande bestämmelserna.

Frågor och svar till 8 §

Allmänna råd till 8 §

I utformningen av krigsorganisationen bör hänsyn tas till hur organisationen för ledning och hantering av fredstida krissituationer är utformad. Viktiga funktioner i respektive organisation bör vara så lika som möjligt för att bidra till en smidig omställning från hantering av en fredstida krissituation till krigsorganisation.

Planeringen, särskilt aspekter som rör samverkan, bör förhålla sig till den vägledning som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ger i ”Gemensamma grunder – Ramverk för ledning och samverkan”.

Ytterligare vägledning om krigsorganisation lämnas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

  • Fördjupning 8 §

    Samordning av planering för fredstida krishantering och höjd beredskap är viktigt, men förutsättningarna skiljer sig ofta åt. Vid höjd beredskap kan myndigheter få nya uppgifter, annan personal och andra samordningskrav. Det är centralt att undvika parallella strukturer och säkerställa en smidig övergång till krigsorganisation.

    Krigsorganisationen måste alltid anpassas efter krigets krav, men bör samtidigt beakta hur fredstida krishantering är organiserad. Planeringen bör följa den vägledning om Myndigheten för civilt försvar ger i Gemensamma grunder – Ramverk för ledning och samverkan.

9 §

Beredskapsmyndigheterna ska genomföra planering och upprätta planer för den verksamhet som myndighetens krigsorganisation ska bedriva under höjd beredskap, samt för övergången till krigsorganisation vid såväl beredskapshöjningar efter hand som vid omedelbart beslut om högsta beredskap. Planerna ska hållas aktuella.

  • Fördjupning 9 §

    Planeringen för höjd beredskap ska omfatta krigsorganisationens verksamhet. Det krävs även en plan för omställning till krigsorganisation, vilket kan innebära små eller stora förändringar, såsom ny verksamhet, ändrad plats eller tillfällig extern personal. Planeringen måste även klargöra hur myndigheten agerar vid olika beredskapsnivåer eller vid krigsorganisering med geografiska eller verksamhetsmässiga avgränsningar.

    Verksamheten i krigsorganisationen behöver planeras och förberedas i fredstid. Planerna behöver revideras om nya förutsättningar eller behov uppstår. Revidering av en plan kan kräva justeringar i andra relaterade planer, även mellan organisationer. De flesta myndigheter behöver därför löpande arbeta med förbättringar.

Frågor och svar till 9 §

10 §

I planeringen med tillhörande planer enligt 9 § ska följande delar ingå:

  1. Myndighetens uppgifter under höjd beredskap, inklusive sådan verksamhet som ska avvecklas, överföras eller som tillkommer (krigsuppgiftsförteckning). I detta ingår även att hålla Regeringskansliet informerad om myndighetens bedömning.
  2. Former för hur myndigheten ska organisera och leda verksamheten (krigsarbetsordning).
  3. Personalbehov i krigsorganisationen och hur behoven ska tillgodoses med egen eller tillförd personal, vilken personal som ingår i krigsorganisationen, samt vilken personal som eventuellt ska överföras till annan organisation (krigsbemanningsplan).
  4. Hur myndighetens lokaler ska användas, vilka lokaler för ledning och samverkan som disponeras samt vilka reservalternativ som finns (lokalplan).
  5. Former för hur skydd och bevakning ska tillgodoses (skydds- och bevakningsplan).
  6. Åtgärder vid beslut om utrymning av ett område där myndigheten har verksamhet (omflyttningsplan).
  7. Användning av sambandsmedel för att dela såväl öppen som säkerhetsskyddsklassificerad information mellan och inom organisationer (sambandsplan).
  8. Former för hur samverkan med andra aktörer ska bedrivas inklusive en funktion motsvarande tjänsteman i beredskap för att säkerställa att andra myndigheter och aktörer kan komma i kontakt med myndigheten (samverkansplan).
  9. Former för hur arbetet med lägesbilder och rapportering ska utföras (informationsförsörjningsplan).
  10. Former för hur kommunikation med allmänheten ska bedrivas inklusive information till allmänheten om hur myndighetens tjänster kan påverkas (kommunikationsplan).
  11. Vad som i övrigt behövs för att myndigheten ska kunna höja sin beredskap och bedriva verksamheten under höjd beredskap.

Myndigheten får avvika från indelningen och benämningarna, så länge som planens innehåll motsvarar vad som framgår av bestämmelsen.

  • Fördjupning 10 §

    Bestämmelsen syftar till att fastställa en lägsta gemensam planeringsnivå för myndigheternas verksamhet under höjd beredskap. Detta underlättar samverkan och gör att myndigheterna kan fokusera på händelsehantering istället för att lägga resurser på att säkerställa grundläggande funktioner.

    Myndigheterna ansvarar själva för att bedöma vilka planer de behöver, men vissa planer är så viktiga för beredskapen i sig eller ur ett aktörsgemensamt perspektiv att de måste finnas. Dessa preciseras i föreskrifterna. Planerna behöver vara interoperabla, det vill säga fungera tillsammans med andra aktörers planer på olika nivåer.

    Övergången från fredstida hantering av händelser av hybridkaraktär till verksamhet under höjd beredskap bör inte försvåras av otydligheter. Därför ställs minimikrav på planeringens innehåll.

    Gemensamma benämningar bör användas för att ensa terminologin, men myndigheterna kan internt använda egna namn på dokumenten. Viktigast är att planerna uppfyller föreskrifternas innehållskrav.

    Vissa planer har prefixet "krig". Detta avser krigsrelaterade förhållanden, inklusive krigsfara eller vissa utomordentliga förhållanden. De ska inte tolkas som att det är fråga om planer för högsta beredskap. Anpassningar för att hantera krig behöver dessutom göras innan krigstillstånd råder.

Frågor och svar till 10 §

11 §

Beredskapsmyndigheterna ska ha en flerårig plan som beskriver myndighetens planerade utbildnings- och övningsverksamhet.

Vid övning och utbildning av personal i krigsorganisationen ska särskild uppmärksamhet ges till den personal vars uppgifter blir väsentligt förändrade, så att de får den kompetens de behöver för att kunna utföra arbetsuppgifterna.

Erfarenheter från genomförda övningar ska tas om hand i den förberedande planeringen och i förmågeplaneringen.

  • Fördjupning 11 §

    Statliga myndigheter och beredskapsmyndigheter ska se till att personal som ingår i krigsorganisationen får den utbildning och övning som krävs för att kunna utföra sina uppgifter vid höjd beredskap och för att kunna övergå till krigsorganisation. Syftet är att säkerställa en fungerande verksamhet genom systematisk utbildning och övning.

    Utbildningen ska anpassas efter personalens roller: vissa har liknande uppgifter som i fredstid, medan andra får helt nya eller förändrade arbetsuppgifter. Särskild uppmärksamhet ska ges till personal vars uppgifter förändras väsentligt. All personal måste dock kunna utföra sina uppgifter vid höjd beredskap, även vid situationer som beredskapshöjning utanför kontorstid eller med bristande kommunikationer och fallerad infrastruktur.

    Strukturerad planering och erfarenhetshantering är centralt. Insikter från övningar ska omsättas i reviderade beredskapsplaner inom den förberedande planeringen, eller i åtgärder såsom investeringar inom ramen för förmågeplaneringen.

Frågor och svar till 11 §

Ytterligare vägledning och stöd

Senast granskad: 10 mars 2026