Jämställdhet - en självklar aspekt i vår insatsverksamhet
Dagligen förser Myndigheten för civilt försvar organisationer som FN och EU med experter inom områden som katastrofer och konflikt. Nu ser vi en ökning av andelen kvinnor bland våra sekonderade experter i den fredsfrämjande verksamheten.
Att vara sekonderad innebär att du anställs av myndigheten på utlandskontrakt för att kunna bli utsänd och arbeta för en internationell organisation. Ett effektivt arbete i internationella insatser, eller i ett expertstöd, innebär att alla perspektiv som kan påverka en befolkning omhändertas.
— För att lyckas med detta har vi under en längre tid strävat efter att öka andelen kvinnlig personal av våra sekunderingar till andra organisationer säger Caroline Källner, Enhetschef på avdelningen för planering och genomförande. Och det är glädjande att vi är på rätt väg.
Inom myndighetens fredsfrämjande verksamhet uppgick andelen kvinnor till 43% under 2025, en ökning jämfört med tidigare verksamhetsår. Vi har pratat mer med en av myndighetens sekonderade experter: Ellen Baltzar Mossop.
Klimatförändringarnas konsekvenser är inte könsneutrala
Ellen Baltzar Mossop arbetar som klimatrådgivare på Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) i Wien. Klimatförändringarna påverkar i allt större utsträckning vår gemensamma säkerhet – till exempel genom hur de påverkar tillgången till naturresurser och människors försörjning. Det är viktigt att komma ihåg att klimatförändringarnas effekter inte är ”könsneutrala”.
Ellen Baltzar Mossop
Berätta om vad du jobbar med just nu?
Mitt arbete handlar om att stärka samarbete över gränser för att minska klimatrelaterade säkerhetsrisker. Jag arbetar mycket med att använda klimatsamarbete som en ingång till dialog och gemensamma lösningar för klimatanpassning och ökad resiliens. Klimatsamarbete kan också bidra till att bygga förtroende mellan stater som annars kanske inte alltid har självklara ingångar till samarbete.
Varför är genusperspektivet viktigt i arbetet med klimatrelaterade risker?
Klimatförändringar påverkar olika grupper i samhället på olika sätt, beroende på till exempel kön, ålder och socioekonomiska förutsättningar. I många delar av världen är kvinnor ofta mer utsatta och kan drabbas hårdare av exempelvis extremväder och katastrofer. Det kan leda till ökad arbetsbörda, hälsorisker eller större utsatthet för våld. Samtidigt är kvinnor viktiga aktörer i klimatfrågan, de har en central roll i att driva förändring och hitta lokala lösningar.
Med bättre förståelse för hur klimatförändringar och säkerhetsrisker påverkar olika grupper är det möjligt att utforma mer träffsäkra åtgärder och stärka samhällets motståndskraft på lång sikt. Ett exempel på detta är till exempel att inkludera ett jämställdhetsperspektiv i lokala klimatanpassningsplaner eller i handlingsplaner för katastrofriskhantering.
Utifrån ditt expertområde – vad hoppas du har förändrats om tio år, och vad behöver vi prioritera redan nu?
Klimatrelaterade risker kommer inte att försvinna, och vi behöver förbereda oss på utmaningar vi kanske ännu inte kan förutse. Om tio år hoppas jag att gender- och jämställdhetsperspektiv är en självklar del av allt klimatarbete och i hur vi bemöter de risker som klimatförändringar innebär, i policyer, handlingsplaner och budgetar.
Jag önskar också att kvinnor och olika grupper i samhället får lika möjlighet att delta meningsfullt i beslut och åtgärder. Det är nödvändigt för att skapa mer effektiva, hållbara och rättvisa lösningar.
Under det kommande året kommer jag tillsammans med kollegor att ta fram ett verktyg som ska underlätta för beslutsfattare bland OSSE:s deltagande stater att inkludera ett genusperspektiv i policyer och program. Syftet är att främja jämställdhet och hantera säkerhetsrisker kopplade till klimatförändringar. Jag hoppas att detta blir ett konkret sätt att omsätta kunskap till praktik.
Vad tycker du är roligast med ditt jobb?
Det roligaste med jobbet är den stora bredden. Jag har möjlighet att samarbeta och komma i kontakt med aktörer på olika nivåer och med olika grupper i samhället. Jag arbetar både med den politiska dimensionen – hur klimatfrågan diskuteras och hanteras av beslutsfattare (OSSE har 57 deltagande stater som jag interagerar med!) – och på en väldigt praktisk nivå tillsammans med lokala aktörer och civilsamhälle som möter klimatutmaningar i sitt dagliga arbete.
En annan rolig del är den geografiska bredden, som gör arbetet väldigt lärorikt. Det senaste året har jag tagit fram ny kunskap om hur klimatförändringar påverkar olika grupper i Västra Balkan, Södra Kaukasus, Centralasien och Ukraina. Vi har mött aktörer från regionerna för att diskutera risker och hur starkare kopplingar mellan jämställdhet och klimat kan ge mer inkluderande och effektiva åtgärder.