”Investeringen i Ukraina är en investering i svenskt civilt försvar"

Under det tredje nätverksmötet om lärdomar från Ukraina blev det tydligt att stödet till Ukraina är inte bara en solidaritetshandling – det är en investering i utvecklingen av Sveriges civila försvar. Det pågående kriget ger unika insikter om nästa generations krigföring och hur samhällen fungerar under extrema påfrestningar.

– Exemplen från Ukraina visar tydligt att framtidens civila försvar kräver tvärsektoriell samverkan, säger Peter Swartling strategisk rådgivare och sammanhållande av nätverket. Samhället utsätts på så många olika fronter, och räddningstjänst, polis, kommuner och andra aktörer, t.ex. inom energisektorn, måste arbeta nära tillsammans.

Att verka i ett samhälle under extrema påfrestningar

Trots förberedelser inför ett eventuellt ryskt angrepp vittnar ukrainska aktörer om samma sak: när det ryska angreppet var ett faktum hade ingen förberett sig tillräckligt. Sofia Westberg är anställd på Myndigheten för civilt försvar med placering på ambassaden i Ukraina.

– Man hade föreställt sig ett krig – men inte detta krig. Alla hade förberett sig, men inte i den utsträckning som krävdes, berättar Sofia Westberg.

Men förmågan att anpassa sig till en ny verklighet fanns där. Ukrainas myndigheter fortsätter öva, utbilda och utveckla sin verksamhet – mitt under pågående attacker. Nya enheter har skapats, som drönaravdelningar, och verksamheten leds även genom mobila ledningscentraler.

SESU, den ukrainska statliga räddningstjänstmyndigheten, uppskattar att två tredjedelar av deras verksamhet har behövt ställa om sedan kriget började.

Minhantering som exempel

Minhantering har blivit ett av krigets mest komplexa samverkansområden med stora krav på samverkan och utbildning.

Utländsk insatspersonal som utbildar ukrainska myndigheter måste ständigt uppdatera kursmaterial på grund av att nya typer av minor och ammunition snabbt introduceras. Dessutom har minhanteringen blivit en angelägenhet för flera civila myndigheter, som jordbruksministeriet, vilket skapar ett stort behov av koordinering.

– Det är ett enormt samordningsarbete där polis, infrastrukturmyndigheter, försvarsmakt och räddningstjänst alla har viktiga roller. Det kräver nya former av civilt och militärt samarbete, förklarar Sofia Westberg.

Nya lärdomar behövs: skyddsrum och skyddade utrymmen

Skyddsrum har blivit en högaktuell fråga – både i Ukraina, Sverige och Mellanöstern. I Sverige finns cirka 64 000 skyddsrum. Dessa är ofta byggda under 60-talet och framåt så det finns behov av modernisering. Därför behöver kunskapen om nyttjandet fördjupas.

– De skyddsrum vi har fyller sitt syfte, men för att utveckla dessa efter hur det moderna samhället och kriget ser ut behöver vi ta tillvara på erfarenheterna från Ukraina, Daniel Holmberg handläggare på avdelningen befolkningsskydd.

Myndigheten för civilt försvar kommer nu studera ukrainska skyddsrum och framför allt skyddade utrymmen, som är vanligare i Ukraina. Man kommer bland annat att fokusera på kritiska områden som skydd, kommunikation, elförsörjning och tillgänglighet.

Energisektorn: Lärdomar direkt från verkligheten

Den stora ansträngningen på energiinfrastrukturen i Ukraina har lett till konkreta lärdomar för Energimyndigheten. I myndighetens regleringsbrev finns uppdrag om att stödja och lära från Ukraina. Ann-Charlotte Montero-Chea, handläggare energiberedskap på Energimyndigheten förklarar att stödverksamheten varit en nyckel för lärandet.

– Det har varit viktigt för oss att inhämta lärdomar på ett sätt som inte ska tär på ukrainska samhället – att göra det genom vårt stödarbete har varit effektivt.

Lärdomarna från Ukraina går också att omsätta i t.ex. planeringen av övningar för utveckling av vårt civila försvar

– Vi behöver inte längre konstruera scenarier – det räcker att titta på verkligheten,” avslutar Ann-Charlotte Montero-Chea.