Förebygga brand under höjd beredskap

Det civila försvaret är en viktig del av Sveriges totalförsvar, och det förebyggande arbetet enligt LSO är en grundförutsättning för att samhället ska fungera även när resurserna är hårt ansträngda.

I kris eller krig orsakar krigshandlingar fysiska skador och el, vatten och kommunikationer kan försvinna under längre perioder. Liknande störningar kan skapa nya risker, exempelvis genom att fler använder alternativa sätt att värma bostäder eller mat, eller att vissa brandtekniska system inte fungerar som avsett.

Myndigheten för civilt försvar arbetar med att stärka både enskilda och kommuner i det brandförebyggande arbetet under höjd beredskap och krig. Det handlar dels om att ge människor kunskap för att skydda sig själva och undvika att belasta räddningstjänsten i onödan, dels om att stödja kommunerna så att deras förebyggande verksamhet kan fungera väl även vid krig.

Att stärka den enskilde är en viktig del då räddningstjänsten under en kris eller krig kan vara hårt belastade samt i värsta fall tvingas prioritera bland händelser. Det gör det ännu viktigare att varje hushåll har ett bra brandskydd och kan vidta lämpliga åtgärder i händelse av en olycka. Ju mer som kan förebyggas och begränsas av den enskilde, desto mer resurser kan räddningstjänsten lägga på de mest kritiska insatserna.

Ett robust brandskydd för ett motståndskraftigt samhälle

Arbetet utvecklas stegvis och långsiktigt, och arbetet med totalförsvaret är en pågående process och ett område som kontinuerligt kan behöva utvecklas. Det stärks för att skapa ett motståndskraftigt samhälle där fungerande arbetssätt i fredstid också håller när läget är som mest ansträngt.

Ett motståndskraftigt samhälle handlar inte bara om att kunna hantera kriser och angrepp när de inträffar. Det handlar också om att visa att vi har förmåga att stå emot. En stark samhällsberedskap kan i sig verka avskräckande då den signalerar att samhället fungerar även under påfrestning och att det därför inte är värt att angripa.

Sammanfattningsvis syftar förebyggande under höjd beredskap till att omhänderta de brandförebyggande frågor som behövs kopplat till ett krigs verkningar. Det handlar på ett övergripande plan om två perspektiv:

  • Stärka enskilda i brandskyddsfrågor som kan följa av krig.
  • Stärka kommunens förmåga att ha och bedriva en effektiv förebyggande verksamhet under höjd beredskap och krig. Erfarenheter talar för att även den brandförebyggande verksamheten kan komma att belastas hårt.

Vad kan en kommun göra redan nu?

För att inte bara invänta framtida stödmaterial och nationella vägledningar finns mycket kommuner redan idag kan börja reflektera över och vid behov vidta åtgärder inom. Nedan lyfter vi några områden och åtgärder som kan ge ett tidigt avtryck och stärka den lokala förebyggande förmågan inför höjd beredskap och krig.

Säkerställ att förebyggande verksamhet kan fortsätta även under höjd beredskap

Kommunen ska till exempel upprätthålla förmåga att utföra tillsyn, ge råd och information samt utföra sotning och brandskyddskontroll under krig. Det är avgörande för samhällets motståndskraft. För att bibehålla förebyggande förmågor kan kommunen exempelvis värdera:

  • Om resurserna räcker även när andra delar av organisationen är hårt belastad.
  • Om förebyggande personal riskerar att behöva omfördelas till operativ tjänst.
  • Om administrativa verktyg och system fungerar även vid störningar och om verksamheten har fortsatt tillgång till den dokumentation som krävs för de olika uppdragen.

Använd vårt övergripande stöd för kontinuitetshantering

Analysera hur kommunen kan komma att påverkas vid ett krig

Genom att utgå från de gemensamma utgångspunkterna för Totalförsvaret kan kommunen identifiera hur den egna riskbilden kan komma att förändras vid krig, exempelvis genom förändrad befolkningsmängd eller troliga risker kopplade till störningar i el, vatten, transporter eller kommunikationer.

Här kan du ta del av typsituationerna

Vad kan en kommun förmedla till enskilda redan nu?

Den enskilde har en viktig roll i att stärka samhällets motståndskraft vid krig. Genom att förebygga bränder och vardagsolyckor minskas risken för att drabbas, samtidigt som räddningstjänsten avlastas.

Börja med att se över det egna brandskyddet och vilka risker som kan tillkomma:

  • Ha ett gott grundskydd: Fungerande brandvarnare, handbrandsläckare, öva utrymning, känna till hur du släcker en brand i hemmet.
  • Alternativa metoder för uppvärmning och matlagning kommer i vissa situationer, så som vid strömavbrott, att vara nödvändiga. Var uppmärksam på vilka risker dessa kan medföra och använd dem på ett sätt som minimerar risken för brand eller farlig rök.

Den enskilde kan tänka igenom hur han eller hon klarar sig om el, vatten eller kommunikationer ligger nere under en längre tid. Sådana störningar kan öka brandrisken (alternativ uppvärmning och belysning), negativt påverka brandskyddet och göra det svårare att få hjälp snabbt. Genom en god beredskap står den enskilde starkare. Mer information om beredskap för enskilda finns bland annat här:

Beredskap för företag - Om krisen eller kriget kommer

Beredskap för företag

Preppa för en vecka

Små förberedelser gör stor skillnad. Genom att ta ansvar för sitt egna brandskydd bidrar den enskilde till att stärka hela samhällets förmåga att fungera även när läget är som mest ansträngt.

  • Exempel på aktiviteter Myndigheten för civilt försvar arbetar med inom det förebyggande området
    • De föreskrifter och allmänna råd (MSBFS 2021:1) om innehåll och struktur i kommunala handlingsprogram enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, som trädde i kraft 2021 är under revidering. Det huvudsakliga syftet med revideringen är att handlingsprogrammen ska inkludera kommunernas beskrivning av hur den förebyggande verksamheten är ordnad och planerad under höjd beredskap. De nya föreskrifterna planeras att träda i kraft vid halvårsskiftet 2026.

      Med anledning av ändrade föreskrifter planerar vi även att senast 2027 publicera en uppdaterad version av handboken Innehåll och struktur i kommunernas handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor. Handboken syftar till att ge ett tydligt stöd till kommunerna i arbetet med handlingsprogrammen.
    • Området rengöring (sotning) och brandskyddskontroll
      • Undersöker möjligheter att låta kommunen få beslutanderätt om frister för brandskyddskontroll vid höjd beredskap, för att kommunen ska få utökad möjlighet att prioritera för högsta möjliga förebyggande effekt.
      • Undersöker möjligheter till breddad rätt avseende egensotning (3 kap. 4 § LSO).
      • Undersöker alternativ till uppvärmning av byggnader och mat, med bäring på sotningsområdet, och möjligheter med avseende på nödkaminer.
      • Verkar för bibehållen förmåga hos kommunerna att utföra de respektive tjänsterna rengöring och brandskyddskontroll.
    • Eventuell anpassning av MSBFS 2021:8 om kommunens planering och utförande av tillsyn, utifrån höjd beredskap och krig.
    • Inom området den enskildes ansvar
      • Stärka den enskilde i brandskyddsfrågor.
      • Brandskyddsvägledning för byggnader och anläggningar med avseende på verkningar från krig.
      • Brandskyddsvägledning till företag, om krisen eller kriget kommer.
      • Brandskyddsvägledning om korttidsboenden.
Till toppen av sidan