MSB avslutar 16 år med gott resultat och stärkt civilt försvar 2025

– 2025 har varit ett intensivt år där vi gjort stora framsteg i uppbyggnaden av det civila försvaret. En avgörande del för vårt goda resultat har varit engagemanget och samarbetet med beredskapssystemets aktörer: kommuner och regioner, näringslivet, civilsamhället och andra myndigheter. Tillsammans stärker vi Sveriges beredskap och motståndskraft vid olyckor, kriser och ytterst krig, säger Mikael Frisell, generaldirektör.

Bedömningen är att MSB har uppnått ett samlat gott resultat i förhållande till uppgifter, mål och uppdrag. Ett axplock av resultat från årets arbete presenteras under kommande rubriker.

Leda och inrikta det civila försvaret

Utvecklingen av det civila försvaret har fortsatt, där krigets krav har fått genomslag. Samarbetet mellan civilt och militärt försvar har intensifierats. Myndigheten har tillsammans med Försvarsmakten tagit fram ”Utgångspunkter för totalförsvaret 2025–2030”, som tydliggör vad fortsatt planering bör ta hänsyn till. Det civila beredskapsrådet har tillsammans träffat en överenskommelse som slår fast en gemensyn syn på hur den faktiska ledningen inom civilt försvar på nivåerna under regeringen ska utövas. Inom försörjningsberedskapen har myndigheten och samarbetspartner lagt grunden till fortsatt arbete genom försörjningsanalyser och beredskapsavtal.

Det nordiska samarbetet har generellt stärkts under året och samverkan med internationella partners har fördjupats inom ramen för utvecklingen av det civila försvaret

Räddningstjänst under höjd beredskap och befolkningsskydd

Förmågan att bedriva räddningstjänst under höjd beredskap har stärkts under året. Under 2025 har 895 personer slutfört utbildning och krigsplacerats i kommunal räddningstjänst. En regional mobiliseringsplanering har tagits fram. Förberedelser har genomförts inför grundutbildning av civilpliktiga med planerad start 2027.
En nationell plan för skydd av civilbefolkningen har tagits fram med fokus på varning, skyddsrum, utrymning och inkvartering.

Myndigheten har också utvecklat planering för gränsöverskridande utrymning tillsammans med Finland. Arbetet är en del av utvecklingen av skyddet av civilbefolkningen vd höjd beredskap och ytterst krig.

Ett koncept för trygghetspunkter har utvecklats.

Insatsverksamhet

Under sommaren genomförde MSB de mest omfattande skogsbrandsinsatserna sedan 2018, både nationellt och genom EU:s civilskyddsmekanism rescEU. Sverige har kunnat bidra med flygande resurser i form av skopande flygplan till flera europeiska länder, samtidigt som den nationella beredskapen varit på rekordnivå. Myndigheten har även stöttat vid skyfall och översvämningar i Västernorrland samt hanterat större störningar i el- och transportinfrastruktur.

MSB har haft en omfattande internationell insatsverksamhet under året. Ukraina har varit det viktigaste insatslandet. Stödet har utökats genom flera finansieringspaket och omfattat materieldonationer till Ukrainas räddningstjänst för urban sök- och räddningsinsats, riktade utbildningar samt fördjupat samarbete kring skydd av kritisk infrastruktur. Myndigheten har haft personal på plats i landet och arbetat med kapacitetsutveckling inom bland annat maritim säkerhet, kriskommunikation och utbildning av civilbefolkningen. Erfarenheterna bidrar direkt till utvecklingen av Sveriges egen beredskap.

MSB har även genomfört insatser i långvariga humanitära kriser, främst i östra och västra Afrika samt på Haiti. Myndigheten har även arbetat kapacitetsstärkande i länder som Moldavien och Albanien. Det fredsfrämjande arbetet bidrar till stärkt internationell krishanteringsförmåga och ökad motståndskraft i Europas närområde.

Hybrid- och cybersäkerhet

MSB har stärkt förmågan att hantera hybridangrepp genom att ta fram ett samlat metodstöd. Tillsammans med Post- och telestyrelsen och Försvarsmakten har arbetet med ledning och rapportering vid störningar i undervattensinfrastruktur utvecklats.

Cybersäkerhetsförmågan har vidareutvecklats inför att cybersäkerhetslagen skulle träda i kraft i början av 2026. Arbetet med nästa generations kommunikationssystem SWEN, som ersätter dagens Rakel, pågår. Förberedelser har genomförts inför överföringen av myndighetens cybersäkerhetsverksamhet till FRA den 1 juli 2026.

Fortsatt utveckling

2025 visar på ökad mognad i det civila beredskapssystemet. Fler aktörer agerar proaktivt och utanför den egna verksamheten. Samtidigt kvarstår utvecklingsbehov inom flera områden.

När Myndigheten för civilt försvar arbetar vidare efter MSB sker arbetet från en tydligare struktur och stärkt samverkan. MSB bildades i en tid då krishanteringsfrågor och räddningstjänst behövde samlas för att samordna myndighetsarbetet för kommunerna. Lägesbilden har sedan dess ändrat karaktär. Fokus framöver är på att dimensionera det civila försvaret för krigets konsekvenser. Det innebär att kunna hantera parallella störningar som kan bli mer långvariga, mer komplexa och påfrestande än vad vi tidigare planerat för. Kan vi hantera krigets konsekvenser, så kan vi hantera krisens konsekvenser.