Iakttagelser från Kiev – relevant för svensk totalförsvarsplanering

Foto: Myndigheten för civilt försvar. Bilden visar utbrända ryska militärfordon uppställda på en offentlig plats i Kiev som symbol för motståndskraft.

Sedan februari 2022 har påverkan på det ukrainska samhället varit massiv. Trots detta har Kiev och dess invånare utvecklat flera anpassningar och motåtgärder, och beredskapen har utvecklats över tid. Vikten av att följa krigets utveckling i Ukraina och samla erfarenheter betonas av Mikael Frisell, generaldirektör på Myndigheten för civilt försvar:

– Genom att lära från Ukraina får vi värdefulla insikter om vad som krävs för att bygga ett robust civilt försvar – allt från förmågan att skydda civilbefolkningen till förmågan att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna – både i den inledande fasen av ett krig och under en längre tid.

Delvis jämförbar med en svensk storstad

Iakttagelser från Ukraina är en fortsättning på, och utveckling av, det regeringsuppdrag som MSB redovisade i juni 2024 där myndigheten hade uppdraget att redovisa erfarenheter och lärdomar från Ukraina. Att utarbeta en rapport som särskilt fokuserar på situationen i Kiev är relevant av flera skäl. Kievs situation liknar en av de typsituationer som Myndigheten för civilt försvar och Försvarsmakten har identifierat som vägledande för svensk totalförsvarsplanering. Kiev är också en huvudstad som till viss del är jämförbar med en svensk storstad i form av urbanisering, inklusive utbyggd fysisk och digital infrastruktur, tillgång till service och tjänster och en diversifierad arbetsmarknad.

Utmaningar för beredskapen

Krigets påverkan på samhället har fört med sig en rad utmaningar i Kiev. Krigets inledning blottlade brister i planeringen för storskalig utrymning som inte var tillräckligt konkreta. Dessutom har det funnits ett antal andra utmaningar:

• Attacker riktade mot räddningstjänst och annan samhällsviktig verksamhet.
• Attacker riktade mot energiinfrastrukturen, med negativ påverkan på andra system såsom vatten, avlopp, värme och samhällsservice, vilket gör att konsekvenserna blir väldigt stora.
• Begränsad matförsörjning – särskilt i krigets inledning.
• Utmaningar i personalförsörjning och ­bemanning – att kompensera för bortfall av arbetskraft på grund av mobilisering och att människor flytt landet, samtidigt som antalet invånare periodvis ökat kraftigt främst genom inflyttning av internflyktingar.
• Svåra väder- och klimatrelaterade utmaningar. Mycket låga temperaturer under de första krigsvintrarna och flera somrar av värmeböljor och förhöjd brandrisk.

Motståndskraft och beredskapslösningar

Redan innan den fullskaliga invasionen hade Ukraina påbörjat en modernisering av den offentliga förvaltningen. Kriget har påskyndat den fortsatta processen och i Kiev har innovation och flexibilitet präglat motståndskraften och beredskapslösningarna. Anpassningarna som är införda för att hantera krigets effekter och stärka motståndskraften är många:

• Utbyggda skyddsrum, förbättrade varningssystem och åtgärder för fysisk säkerhet och andra typer av skyddade utrymmen.
• IT-lösningar och innovationer som stödjer informationsspridning och beredskap.
• Omlokalisering och förstärkningar inom energi, transporter, livsmedels- och vattenförsörjning.
• Flexibilitet och anpassningar i personalförsörjning för att hantera brist på arbetskraft och mobilisering.

Rapporten presenterar en rad slutsatser som pekar på vissa återkommande och gemensamma tendenser. Slutsatserna kan vara relevanta för det svenska civila försvaret, men någon direkt jämförelse eller tillämpning har inte gjorts.

Innovation under resursbrist

Bristande resurser har tvingat fram nya innovativa lösningar. Digitala verktyg, flexibla arbetsformer och stöd till entreprenörer har blivit avgörande för att upprätthålla beredskap och framtidstro.

Snabba anpassningar till en förändrad hotbild

Skyddet av civilbefolkning och samhällsviktig verksamhet har utvecklats kontinuerligt för att kunna möta nya ryska metoder och vapen. Många inom räddningstjänsten har skadats eller mist livet i så kallade double-taps på grund av ytterligare attacker när de anlände skadeplatsen. Det har lett till förändrat arbetssätt och höjda skyddsnivåer.

Omfattande luftangrepp har påvisat behovet av fysiskt skydd och effektivt varningssystem

De omfattande luftangreppen med olika vapensystem över tid, som även riktats mot civila, har påvisat behovet av fysiskt skydd för både befolkningen och samhällsviktiga verksamheter. Skyddet behöver anpassas i olika nivåer och finns närheten av människor och verksamheter som ska skyddas.

Försvarsviljan som grund för motståndskraft

Befolkningens moral och engagemang har varit avgörande. Initiativ från volontärer och crowdfunding har stärkt samhällets förmåga att mobilisera stöd och resurser.

Parallella attacker skapar komplexa påfrestningar

Samtidiga angrepp mot olika samhällsfunktioner har visat vikten av att identifiera och hantera beroenden mellan elnät, vattenförsörjning, transport och kommunikation. Energiinfrastrukturen är särskilt sårbar och utsatt för attacker med stora konsekvenser på andra system så som vatten, avlopp, värme och samhällsservice.

Modernisering i återuppbyggnaden

Fokus har skiftat från att enbart återställa till att utveckla och modernisera infrastrukturen. Detta stärker både redundans och försvarsvilja, och bidrar till hopp om återgång till normalitet.