Nedan följer anförandet i sin helhet:

Ers majestät/Ers kungliga höghet, statsråd och vänner,

Äntligen är vi Myndigheten för civilt försvar! Det är med stolthet och ödmjukhet jag står här som den första generaldirektören för Myndigheten för civilt försvar.

Vi är den ledande myndigheten i det civila försvaret med uppgift att också vara sektorsansvarig för beredskapssektorn räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen.

********

Uppdraget och inriktningen för det civila försvaret är tydlig; det finns en struktur, det sker stora ekonomiska satsningar – NU krävs att ansvariga i varje organisation tar ansvar, är handlingskraftiga och ser möjligheter för att vi ska kunna ta nästa stora och nödvändiga steg i att stärka vår samlade beredskap och förmåga.

Det handlar också om att våga kliva fram och ta ansvar i krisen, när det oförutsedda inträffar, när andra tittar på dig som ansvarig för en verksamhet. När krisen händer behöver vi ledare som kliver fram, är proaktiva och har en god perspektivförståelse för andras ansvar och för helhetens bästa.

Jag vill i detta sammanhang passa på att tacka alla er som avbrutit era ledigheter, hjälpt till utanför er ordinarie roll för att hantera konsekvenserna av först stormen Johannes, därefter stormen Anna och efterföljande snöoväder. Tack - Ni har gjort skillnad!
Fortfarande är enskilda drabbade och det finns mycket arbete kvar kring återställningen. Vi kan inte trappa ned förrän alla konsekvenser hanterats. Sedan får vi utvärdera vad vi kunde gjort bättre.

*

Under helgerna har vi åter sett hur vi utsätts för hybrida händelser där undervattenskablar i Östersjön påverkats.

Det visar att vi måste ha beredskap för både kriser här och nu - som stormar, snökaos, översvämningar och skogsbränder - men också beredskap att hantera hybrida attacker, sabotage och ytterst krig.

*

Jag och Myndigheten för civilt försvar kommer att ta vårt ansvar att leda, samordna och inrikta det civila försvaret. Myndigheten för civilt försvar har ett tydligt uppdrag. Vi ska säkerställa att samhället är förberett för kris, höjd beredskap och ytterst krig. Vårt fokus är att skyndsamt fortsätta höja förmågan i det civila försvaret och utgå ifrån kriget som det dimensionerande hotet.

Jag är övertygad om att vårt totalförsvar kommer stärkas ytterligare genom att vi får en tydligare ledning och samordning av det civila försvaret.

*

Civilt försvar är ingen trend. Att förbereda sin verksamhet för krig och krigsfara och att beakta totalförsvarets krav är numera kärnverksamhet. Något som högsta ledningen i kommunen, regionen, företaget, myndigheten och organisationen behöver ta ansvar för.

********

Samarbete är en nödvändighet för att nå målen. Alla behöver bidra och alla har ett ansvar. Det handlar om att vara lagspelare i ett väldigt stort lag. Det är bara tillsammans vi kan bygga ett starkt totalförsvar.

Ett exempel på samarbete är det Civila beredskapsrådet som jag leder och som består av myndighetscheferna för de tolv sektorsansvariga myndigheterna, de sex civilområdesansvariga landshövdingarna samt Riksbankschefen och generaldirektören för Myndigheten för psykologiskt försvar. Tillsammans hanterar vi frågor som kräver inriktning och samordning.

*

Jag kan också konstatera att samarbetet med Försvarsmakten fördjupats och stärkts ytterligare och vi samarbetar nu i flera uppdrag som också inkluderar hur vi ska omsätta Natos planer nationellt. Tillsammans säkerställer vi en samordnad totalförsvarsplanering.

*

I det civila försvaret fördjupar vi vårt samarbete med våra nordiska grannar. Med Finland genomför vi både skarp planering kring massevakuering och konkreta åtgärder som rör gemensam beredskapslagring.
Vi har i Norden kommit så långt i samarbetet att vi nu börjar prata om ett nordiskt totalförsvar med möjligheter till mer planering tillsammans.

*

Kommunerna har en helt central roll i vår beredskap. Deras motståndskraft är grunden i det civila försvaret och vi behöver säkerställa att kommunerna inkluderas ytterligare i arbetet. Kommunerna blir också direkt inblandade när det inträffar kriser, hybridhändelser eller sabotage. Därför håller jag en aktiv och intensifierad dialog med kommunledningarna tillsammans med SKR.

Hittills har konsekvenserna från hybridhändelser i form av stölder, skadegörelser, sabotage på land och under vatten samt cyberangrepp varit begränsade. Det beror bland annat på att ansvariga myndigheter och aktörer har arbetat tillsammans för att hantera händelserna. Vi har gjort det aktörsgemensamt både civila och militära aktörer och ofta i nära samarbete med våra allierade och grannar. För att bli ännu mer förberedda och handlingskraftiga behöver vi fortsätta utveckla vår informationsdelning mellan aktörerna.

********

Att det finns tydlighet i mål, uppgifter och krav gör det lättare att ta ansvar. Riksdag och regeringen har beslutat om mål och inriktning i stort. På myndighetsnivå har vi kompletterat med föreskrifter, nedbrutna inriktningar och konkretiseringar av den politiska viljan. Här vill jag särskilt lyfta fram två dokument som ökat tydligheten.

I september beslutade jag och ÖB Utgångspunkter för totalförsvaret 2025–2030. Det är resultatet av ett mycket gott samarbete mellan vår myndighet och Försvarsmakten. Utgångspunkter för totalförsvaret tydliggör planeringsförutsättningarna för alla aktörer i totalförsvaret och är så nära skarp planering som möjligt.

Det är ett öppet dokument där alla behöver ta del av innehållet och använda det i sin verksamhet. Jag och ÖB har under hösten fått flera möjligheter att presentera vårt gemensamma arbete för andra. I Nato ses Sverige som ett föregångsland när det gäller totalförsvarsplanering.

Det andra dokumentet som ökat tydligheten är en överenskommelse om hur vi ska inrikta och samordna det civila försvaret. Alla 20 chefer i det civila beredskapsrådet, som jag nämnde tidigare, är överens om en gemensam syn på hur den faktiska ledningen inom det civila försvaret ska utövas på nivåerna under regeringen.

I grund och botten handlar det om att vi på högsta ledningsnivå tar gemensamt ansvar för hur vi tolkar nuvarande reglering kring ansvar, roller och mandat. Vi konstaterar att den civila strukturen för ledning och samordning ska vara tydlig, enhetlig och så lika som möjligt från vardag till kris och ytterst krig. Vi utgår ifrån att inriktning och samordning behöver uppnås så decentraliserat som möjligt, men i många fall behövs det en nationell inriktning att förhålla sig till. Här kommer Myndigheten för civilt försvar ha en viktig roll och funktion.

*

En annan del som fått ökad tydlighet är arbetet med försörjningsberedskap. Myndigheten för civilt försvar är nu Nationell samordnare av Sveriges försörjningsberedskap.

Motståndskraften i företag, industri och infrastruktur är väsentlig. I Sverige har vi alltid byggt styrka genom bredd, samarbete och uthållighet. Det är en del av vårt DNA. Inte sedan kalla kriget har vi haft så stora utmaningar som idag – men tillsammans med näringslivet ska vi bygga motståndskraften stark.

Utifrån tydliga gemensamma mål ska vi nu gå från ord till handling. Jag kommer tillsammans med ÖB ta initiativ till bildandet av ett nationellt näringslivsråd. Här kan vi på högsta nivå ha en dialog direkt med företagen. Rådet kommer att komplettera det tvärsektoriella råd som regeringen inrättade 2023.

*********

I går hörde ni ministern för civilt försvar tala om att förmågan har stärkts ytterligare. Under våren kommer jag lämna en mer samlad och fördjupad bedömning av förmågan inom hela civila försvaret.

Det jag ser och hör när jag besöker olika verksamheter runt om i landet visar på att vi har tagit kliv framåt. Krigets krav som dimensionerande planeringsförutsättning har fått ett större genomslag, samverkan med det militära försvaret har intensifierats, den lokala nivån har engagerats mer, samtidigt som privata företag och frivilliga organisationer visar stort engagemang. Nya pusselbitar kommer på plats hela tiden och jag har därför en god tillförsikt att förmågan stärks – även om det finns mycket kvar att göra.

*

Utan personal blir det inget civilt försvar. Personalförsörjningen inom det civila försvaret är ett strategiskt område. Förenklat handlar det om att vi behöver ha en arbetsmarknad som fungerar även under höjd beredskap och krig där de allra flesta fortsätter att gå till jobbet – med eller utan krigsplacering. Här finns det flera strategiska frågor som behöver diskuteras och redas ut, exempelvis rörande allmän tjänsteplikt, civilplikt och hur frivilliga ska bidra. Utvecklingen av civilplikt är en bärande förutsättning inom det civila försvaret.

För att brett kunna driva på utvecklingen ännu mer strategiskt kommer jag bilda ett Personalförsörjningsråd. I rådet kommer Arbetsförmedlingen, Arbetsgivarverket, Plikt- och prövningsverket, Svenskt Näringsliv, LO, TCO, Saco och SKR ingå.

*

Jag har nu pratat om vikten av att TA ANSVAR för att snabbt kunna öka förmågan i det civila försvaret. Jag har också lyft vikten av att vi arbetar TILLSAMMANS och hur TYDLIGHETEN i vad som ska uppnås ökat inom flera områden.

Sammantaget ser jag hur förmågan inom det civila försvaret nu snabbt ökar och jag har tillförsikt inför framtiden även om det finns mycket kvar att göra. Nu krävs en gemensam kraftsamling för att skyndsamt stärka den samlade förmågan.

Det är bara tillsammans vi kan bygga ett starkt totalförsvar. Alla behöver bidra och alla har ett ansvar!