Om nationella försörjningsanalyser

Här beskrivs nationella försörjningsanalyser och hur de är tänkta att bedrivas inom Sveriges beredskapssystem.

Försörjningsberedskap handlar om att säkerställa att samhället har tillgång till nödvändiga varor och tjänster vid kriser, krigsfara och krig. Det är en central del av totalförsvaret och en förutsättning för att viktiga samhällsfunktioner ska kunna upprätthållas även under mycket svåra förhållanden. Nationella försörjningsanalyser är ett arbetssätt som används för att omsätta detta i praktiken på nationell nivå.

Genom försörjningsanalyserna skapas en samlad bild av vilka kritiska varor och tjänster som behövs, hur tillgången ser ut och vilka sårbarheter som finns. Syftet är att ge staten ett samlat beslutsunderlag för vilka åtgärder som behövs för att stärka försörjningsförmågan i krig.

Organisering och ansvar

Arbetet med nationella försörjningsanalyser genomförs inom en gemensam nationell struktur och är en kontinuerlig process som integreras i beredskapsmyndigheters förmågeplanering.

Sektorsansvariga myndigheter leder arbetet inom sina respektive beredskapssektorer och ansvarsområden. De ansvarar för att planera, samordna och följa upp analyserna, samt för att identifierade åtgärder tas vidare i den fortsatta beredskapsplaneringen.

Civilområdesansvariga länsstyrelser har en viktig roll i att bidra med geografisk överblick och samordning. De involveras tidigt i arbetet för att stödja dialog med relevanta aktörer och för att underlätta informationsspridning mellan lokal, regional, högre regional och nationell nivå.

Arbetet bygger på samarbete mellan aktörer där underlag och kunskap behövs från flera delar av totalförsvaret, exempelvis myndigheter, regioner, kommuner, branschorganisationer och företag. Samarbetet behöver anpassas utifrån vilka varu- eller tjänsteflöden som analyseras, med ambitionen att minimera det administrativa arbetet för involverade aktörer.

Aktörer inom näringslivet är centrala att samarbeta med eftersom företag står för huvuddelen av försörjningen av kritiska varor och tjänster.

Samarbetet med näringslivet kan ske reglerat genom avtal eller på frivillig grund där näringslivet bidrar med kunskap utifrån specifika försörjningskedjor och branscher. Staten äger förvaltning av nationella försörjningsanalyser och behöver tydliggöra behov, krav, kontaktvägar och ansvarsförhållanden till näringslivet.

Metodiken i korthet

Arbetet med nationella försörjningsanalyser följer en gemensam metodik som består av fyra delprocesser:

  • Urvalsprocess – Fastställer mål med analyserna och prioriterar vilka kritiska varor och tjänster som ska analyseras, utifrån deras betydelse för att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner i krig.
  • Produktanalys – Analyserar behov, tillgång och beroenden, med fokus på att identifiera brister i försörjningsförmågan i krig.
  • Åtgärdsprocess – Tar fram prioriterade statliga åtgärder som kan stärka varans eller tjänstens försörjningsförmåga i krig.
  • Utvärdering – Följer upp effekter och bedömningar, samt uppdaterar analyser för att hålla dem aktuella och användbara över tid.

Metodiken tar sin utgångspunkt i att framtida händelser i ett krig inte kan förutses fullt ut. Analysarbetet bedrivs därför utforskande och iterativt, med fokus på att pröva, ompröva och förfina bedömningar.

Illustration över de fyra delprocesser som ingår i metodstödet för arbetet med nationella försörjningsanalyser: Urvalsprocess, Produktanalys, Åtgärdsprocess och Utvärdering.

Stödet är under löpande utveckling

Arbetet med nationella försörjningsanalyser är under uppbyggnad och befinner sig i en implementeringsfas. Arbetet utvecklas successivt i samarbete med beredskapssystemet.

Har du frågor eller vill bidra till det fortsatta arbetet är du varmt välkommen att kontakta: forsorjningsanalys@mcf.se