Om nationella försörjningsanalyser

Här beskrivs nationella försörjningsanalyser och hur de är tänkta att bedrivas inom det civila beredskapssystemet. Det finns metodstöd för sektorsansvariga myndigheter och beredskapsmyndigheter att genomföra nationella försörjningsanalyser.

Nationella försörjningsanalyser ska analysera behov, tillgång och andra förutsättningar för kritiska varor och tjänster som är nödvändiga för Sveriges totalförsvar i krig. Syftet är att ta fram beslutsunderlag för åtgärder som stärker landets försörjningsförmåga.

Arbetet utgår från statens del av att säkerställa nödvändig försörjning i hela landet och sker inom en gemensam nationell struktur. Det är en kontinuerlig analysprocess som integreras i beredskapsmyndigheternas förmågeplanering för att effektivisera arbetet, undvika dubbelarbete och säkerställa att resurser används optimalt.

Nedan beskrivs nationella försörjningsanalyser och hur de är tänkta att bedrivas inom det civila beredskapssystemet. Här finns metodstöd för sektorsansvariga myndigheter och beredskapsmyndigheter att genomföra nationella försörjningsanalyser.

Ansvarsstruktur i beredskapssystemet

För att säkerställa nationell försörjning av kritiska varor och tjänster behövs en tydlig ansvarsfördelning och en struktur för genomförandet av försörjningsanalyser.

Sektorsansvariga myndigheter leder arbetet med att genomföra och förvalta försörjningsanalyser inom sina respektive ansvarsområden. De ansvarar för att samordna genomförande och uppföljning av åtgärder som en del av beredskapssektorns förmågeplanering. För beredskapsmyndigheter som inte tillhör någon sektor gäller undantaget att de själva ansvarar för att leda arbetet med nationella försörjningsanalyser.

Civilområdesansvariga länsstyrelser bör involveras vid analysens start för att identifiera relevanta aktörer och pågående arbeten inom olika geografiska områden. De ska även få återkoppling om analysernas resultat för att möjliggöra informationsåterföring till olika geografiska nivåer.

Samarbetet med andra relevanta aktörer sker behovsstyrt, beroende på den specifika försörjningsanalysen. För att uppfylla det nationella ansvaret och få en heltäckande bild kan flera aktörer behöva involveras inom totalförsvaret, till exempel myndigheter, regioner, kommuner och branschorganisationer och företag.

Aktörer inom näringslivet är centrala att samarbeta med eftersom företag står för huvuddelen av försörjningen av kritiska varor och tjänster. Samarbetet med näringslivet kan ske reglerat genom avtal eller på frivillig grund där näringslivet bidrar med kunskap utifrån specifika försörjningskedjor och branscher. Staten äger förvaltning av nationella försörjningsanalyser och behöver tydliggöra behov, krav, kontaktvägar och ansvarsförhållanden för att främja ett effektivt samarbete.

Samarbetet behöver anpassas utifrån vilket varu- eller tjänsteflöde som analyseras, med ambitionen att minimera den administrativa belastningen för företagen.

Som en del av ansvarsstrukturen planeras att etablera ett nationellt samordningsforum för totalförsvaret. Forumet ska ge en gemensam överblick över pågående försörjningsanalyser, klargöra ansvarsfördelning och prioriteringar, samt samordna tvärsektoriella och civil-militära beroenden.

Stödet är under löpande utveckling 

Arbetet med nationella försörjningsanalyser är under uppbyggnad och befinner sig i en implementeringsfas. Arbetet utvecklas successivt i samarbete med beredskapssystemet.

Har du frågor eller vill bidra till det utvecklade metodstödet om nationella försörjningsanalyser är du varmt välkommen att kontakta oss.

Kontakta oss via e-postadress: forsorjningsanalys@mcf.se

Till toppen av sidan