Del B - Produktanalys

I produktanalysen identifieras skillnader mellan behovet av och tillgången till en varas eller tjänsts försörjningsförmåga i krig.

Introduktion

Arbetet tar sin utgångspunkt i de kärnuppgifter som måste upprätthållas vid krig och som definierades i Del A - Urvalsprocess. Syftet är att tydliggöra vilka förutsättningar som krävs för att den aktuella produktgruppen ska kunna bidra till att upprätthålla dessa kärnuppgifter. Utifrån detta bedöms hur stort behovet är samt vilka tillgångar som finns att tillgå i krig. Resultatet ska ge ett nationellt och statligt underlag för val av åtgärder som stärker försörjningsförmågan för produktgruppen.

Explorativt arbete

Analysarbetet är explorativt och innebär bedömningar om vad som kan hända, vilket medför att resultatet är behäftat med osäkerhet. Analysmomenten för behov, tillgång och gap kan behöva justeras när ny information tillkommer eller förståelsen för produktgruppen fördjupas. Börja där data finns och använd befintlig statistik, register och tidigare analyser som grund. Synliggör tidigt vad som är okänt och konkretisera dessa osäkerheter så att det blir tydligt vilka antaganden eller vilken ytterligare datainsamling som behöver genomföras. Avgränsa arbetet tydligt, använd konsekventa enheter och tidshorisonter, och komplettera analysen stegvis.

Dokumentation

Dokumentera löpande alla antaganden, osäkerheter och källor så att analysen blir spårbar, kan revideras och inte blir personberoende. Dokumentationen kan förslagsvis göras i Excel. I denna del finns ingen generisk mall framtagen då respektive försörjningsanalys innebär unika förutsättningar för behovs- och tillgångsanalys. Det kan vara en fördel att ta del av befintlig mall i kommande del C. Åtgärdsprocess, inför detta arbete.

1. Behovsanalys

Här ges förslag på hur det teoretiska behovet för en produktgrupp i krig kan tas fram. Syftet med behovsanalysen är att bedöma och kvantifiera det teoretiska behovet av en produktgrupp för att upprätthålla kärnuppgifter i krig. Detta görs genom att kombinera antaganden, scenarier och beräkningar till ett underlag som kan användas för att identifiera gap mot tillgångar.

Teoretiskt behov

Det teoretiska behovet utgår från vad som bedöms nödvändigt för att upprätthålla de kärnuppgifter som definierades i Urvalsprocessen. Dessa behov är inte en beskrivning av dagens faktiska konsumtion eller resursläge, utan ett beräknat framtida behov vid krig. Syftet är att uppskatta vilka mängder och vilken funktionalitet som krävs för att de viktigaste samhällsfunktionerna ska kunna fortsätta verka under krigets förutsättningar.

Nedan följer en föreslagen arbetsgång för att bedöma och kvantifiera behoven:

  • Definiera utgångsvärdet

    Ta fram ett utgångsvärde som fungerar som referenspunkt i analysen. Det är ett värde för att beskriva behovsnivån i ett normalläge. Utgångsvärdet beskriver behovsnivån i ett normalläge och används som jämförelsegrund för att beräkna behovet i krig. Om produktgruppen har en kontinuerlig förbrukningstakt kan det vara relevant att denna inkluderas i utgångsvärdet.

    • För att ta fram ett utgångsvärde och för efterföljande analysdelar kan olika datakällor, utredningar och expertbedömningar användas. Exempelvis:
      • Försäljningsdata från nationella aktörer eller leverantörer
      • Inköpsdata från användare
      • Upphandlingsdata och tidigare analyser
      • Simuleringar med experter utifrån olika scenarier
      • Dialog med branschorganisationer och företag (särskilt där företagen är slutkunder, t.ex. råvaror)
      • Internationella jämförelser (t.ex. erfarenheter från kriget i Ukraina)
      • Historiska erfarenheter från krig eller handelsstörningar

    Viktigt är att bestämma en enhet (antal/timmar/kg/ton/etc.) som följer med genom hela analysen. Bestäm även ett tidsperspektiv för behovet, exempel en förbrukning av 5000 ton på tre månader (utifrån Utgångspunkter för totalförsvaret).

    Utgångspunkter för totalförsvaret

  • Definiera behovsgrupper

    För att behovsanalysen ska beakta det nationella perspektivet behöver följande behovsgrupper vägas in:

    • Civila försvaret
    • Militära försvaret
    • Befolkningens överlevnad
    • Näringslivet (upprätthålla produktion)
    • Internationella åtaganden (t.ex. Nato, EU, värdlandsstöd, handelsavtal)

    Bedöm omfattning och vilka behovsgrupper som är aktuella för behovsanalysen utifrån produktgruppen och kärnuppgifternas förutsättningar.

  • Tolka det dimensionerande scenariot

    I detta moment ska det tolkas hur det dimensionerande scenariot påverkar behovet av den aktuella produktgruppen, det vill säga om behovet bedöms öka eller minska i förhållande till utgångsvärdet. Utgå från Utgångspunkter för totalförsvaret 2025–2030 och de sju typsituationerna som finns beskrivet i dokumentet.

    Utgångspunkter för totalförsvaret

    Typsituationerna ska ses som ett analytiskt stöd för att konkretisera hur olika möjliga situationer i krig kan påverka behovet. De sju typsituationerna ger goda ingångsvärden, förslagsvis i kombination med de kärnuppgifter som definierades i urvalsprocessen, samt med andra relevanta ingångsvärden. Vid behov anpassa scenarion utifrån produktgruppens- och beredskapssektorns förutsättningar.

    1. Identifiera relevanta utgångspunkter, typsituationer, och andra ingångsvärden för produktgruppen.
    2. Bedöm hur respektive typsituation eller scenario påverkar behovet av produktgruppen, exempelvis utifrån expertbedömningar eller relevanta underlag.
    3. Formulera och dokumentera de antaganden som ligger till grund för bedömningarna. Att göra välgrundade antaganden är en nödvändig del av arbetet med nationella försörjningsanalyser. Även om antagandena kan innebära en viss osäkerhet är de avgörande för att möjliggöra analysens framdrift.

    Frågor som stöd

    • Hur sannolikt är det att typsituationerna och en kombination av dessa påverkar behovet?
    • Vad blir de övergripande konsekvenserna på behovet utifrån de olika typsituationerna?
    • Finns det någon eller några typsituationer som är mer relevanta?

Det är viktigt att ha i åtanke att försörjningsanalysen till delar bygger på kvalitativa underlag, antaganden och bedömningar. I detta moment när underlagen bedöms mot en kvantitativ skala kan de mer kvalitativa bedömningarna lätt förbises och de kvantitativa måtten kan riskera att få en för avgörande betydelse och att osäkerheter kan komma att förbises. För att få en rättvisande bild av det teoretiska behovet är det därför viktigt att hela tiden hålla både det kvalitativa och det kvantitativa perspektivet i åtanke.

Behovsanalys sammanställt

Ett teoretiskt behov av produktgruppen har nu tagits fram med kriget som dimensionerande scenario. Detta behov matchas därefter mot fastlagda tillgångar för att identifiera eventuella gap. Glöm inte att löpande dokumentera antaganden för ökad spårbarhet och minskat personberoende i analysarbetet.

2. Tillgångsanalys

Syftet med tillgångsanalysen är att identifiera och kvantifiera de tillgångar som kan säkerställa produktgruppens tillgång i krig.

Fastlagda tillgångar vid krig

Fastlagda tillgångar är de befintliga beredskapsåtgärder och resurser som garanteras eller bedöms finnas tillgängliga under krigets förutsättningar. Dessa skiljer sig från tillgångar under normala förhållanden, och kan exempelvis vara avtalade, lagstadgade, överenskomna, statligt ägda eller på annat sätt säkerställda.

Nedan följer ett förslag på en arbetsgång för att identifiera och kvantifiera fastlagda tillgångar:

  • Identifiera fastlagda tillgångar

    Information om förekomsten av fastlagda tillgångar kan inhämtas på olika sätt beroende på produktgrupp. För att få en heltäckande bild över tillgångarna behöver oftast offentliga och privata aktörer involveras, både inom och utanför beredskapssektorn. För att de fastlagda tillgångarna även ska vara relevanta för tjänster kan kategorierna nedan behöva anpassas och beroenden vägas in som säkerställer tjänstens drift, exempelvis tillgången till personal. Den fastlagda tillgången behöver definieras utifrån vilken planering eller vilka åtgärder som är säkerställda för tjänsten i krig.

    Tänk på att det är produktgruppens flöde som styr vilka som sitter på information som kan vara användbar för din tillgångsanalys, exempelvis producenter, importörer eller myndigheter inom andra beredskapssektorer. Civilområdesansvariga länsstyrelser är även en bra ingång för att få fram relevant kunskap om regionala och lokala förhållanden.

    Det handlar om att ta fram information om:

    • Avtal (i detta metodstöd avses alla typer av avtal som kan stärka försörjningsberedskapen). Läs mer om avtal:Avtala om beredskap
    • Lagstadgade krav
    • Statligt ägda resurser
    • Överenskommelser eller internationella avtal

    Gör bedömningen att de fastlagda tillgångarna är säkerställda utifrån kriget som dimensionerande utgångspunkt. Ta reda på om avtal eller överenskommelser innehåller åtaganden eller krav för till exempel kontinuitetshantering och personalplanering för krig.

    Som stöd för identifiering och dokumentation av fastlagda tillgångar delas tillgångarna in i fem kategorier:

    A: Fastlagda tillgångar hos slutanvändare (ex. myndigheter, kommuner, företag). Exempelvis beredskapslagrad kritisk produkt hos en verksamhet som upprätthåller samhällsviktig verksamhet.

    B: Fastlagda tillgångar i distributionsstegen innan slutanvändare hos bl.a. distributörer och tillverkare. Exempelvis avtalad volym med grossist.

    C: Fastlagda tillgångar i statliga beredskapslager.

    D: Fastlagda tillgångar via avtalad produktionskapacitet (vara eller tjänst). Exempelvis avtalad ökad produktionsvolym i krig.

    E: Internationella fastlagda tillgångar för beredskapssyfte via lager, avtal, överenskommelser etc.

    Denna del kan behöva anpassas om produktgruppen är en tjänst. Till exempel utifrån att personalplanering ingår i de redan befintliga beredskapsåtgärderna och kan tillhöra kategori D, som ett avtalat krav på en leverantör. Det kan även handla om en vara som är nödvändig för tjänstens drift vilket i så fall skulle kunna appliceras till fler kategorier ovan.

  • Kvantifiera de fastlagda tillgångarna

    Med utgångspunkt i källor och underlag från föregående moment ska de fastlagda tillgångarna kvantifieras. De fastlagda tillgångarna ska uttryckas i samma enhet (antal/timmar/kg/ton/etc.) som används i behovsanalysen, för att möjliggöra jämförelser och en samlad bedömning.

    Om information om ledtider finns tillgänglig, det vill säga den tid som går från begäran till faktisk leverans, bör denna inkluderas i kvantifieringen. Detta bidrar till en mer nyanserad bild av tillgångarna i krig. Ledtider kan variera avsevärt mellan olika typer av tillgångar; exempelvis har fastlagd produktionskapacitet (kategori D) i regel längre ledtider än tillgångar som redan finns hos slutanvändare (kategori A).

Fastlagda tillgångarna identifierade

De fastlagda tillgångarna för produktgruppen har nu identifierats. Nästa steg är att jämföra dem med det teoretiska behovet. Glöm inte att löpande dokumentera antaganden för ökad spårbarhet och minskat personberoende i analysarbetet.

3. Gapanalys

Syftet med gapanalysen är att identifiera skillnaden mellan det teoretiska behovet och de fastlagda tillgångarna. Ett gap uppstår när det teoretiska behovet överstiger de fastlagda tillgångarna, och visar var försörjningsförmågan behöver förstärkas, vilket utgör grunden för att ta fram åtgärdsförslag.

Nedan följer en föreslagen arbetsgång för genomförande av gapanalys:

  • Sammanställ gap

    Gapanalysen innebär att sammanställa och dokumentera de gap som uppstår när det teoretiska behovet jämförs med fastlagda tillgångar. Gapen kan samlas i Excel (eller motsvarande) så att beräkningar, antaganden och källor blir spårbara. Tänk även på att typsituationerna, andra framtagna scenarier eller ingångsvärden kan behöva kombineras för att skapa en heltäckande bild.

  • Bedöm konsekvenserna av gapet

    Utifrån de tidigare beräkningarna behöver analysen nu kompletteras med en bedömning av vilka konsekvenser gapet medför. Denna bedömning utgör ett viktigt underlag för att senare kunna identifiera och värdera relevanta åtgärder.

    • Det första som behöver övervägas är om de identifierade gapen, på en övergripande nivå, är tillräckligt stora eller kritiska för att det behövs ta fram ytterligare beredskapsåtgärder för att stärka försörjningsförmågan. Exempelvis kan följande perspektiv vägas in:
      • Vad som händer om gapet kvarstår över tid, exempelvis i förhållande till de ledtider som definierades i tillgångsanalysen.
      • Vilken påverkan som gapet har på samhällsviktig verksamhet.
      • Om alternativa lösningar eller redundans på området finns.
    • Utifrån denna bedömning avgörs det om de fastlagda tillgångarna är tillräckliga trots att det teoretiska behovet överstiger tillgångarna, eller om gapet är så pass stort eller kritiskt för att du ska gå vidare med ytterligare åtgärder. Om det finns substitut som kan kompensera för produktgruppens gap kan det vara relevant att väga in i bedömningen.

    I bedömningen kring gapets konsekvenser kan ytterligare faktorer vägas in:

    • Kvantitativ brist i de olika kategorierna för fastlagda tillgångar(A-E)
    • Antaganden utifrån typsituationerna
    • Otillräcklig produktionskapacitet
    • Avsaknad av internationella avtal
    • Sårbarheter i försörjningskedjan

Gap identifierade och bedömda

Gapen mellan behov och tillgång för produktgruppen har nu identifierats och bedömts. Detta ger ett bra underlag för identifiering av beredskapsåtgärder som stärker försörjningsförmågan och minskar gapen. Glöm inte att löpande dokumentera antaganden för ökad spårbarhet och minskat personberoende i analysarbetet.

Sammanfattning av behov, tillgång och gap

Avsluta med att titta igenom alla analysmoment och säkerställ att de bedömningar, antaganden och beräkningar som genomförts är dokumenterade. Vid behov komplettera med källor som statistik, expertbedömningar, tidigare analyser osv. Detta är viktigt för att kvalitetssäkra analysen, ge möjlighet till revideringar och minska personberoendet i analysarbetet.

Gå vidare till Del C - Åtgärdsprocess

Senast granskad: 24 april 2026