Kultur, fritid och evenemang: Planering, utbildning och övning

Myndigheten för civilt försvar har gjort en guide för hur ett evenemang kan genomföras på ett säkrare sätt, ”Säkerhetsguide för evenemang 2021”. Den innehåller bland annat beskrivningar över roller, ansvar, strategier samt lagar och regler som kan påverka ett evenemang. Den följer även hela evenemanget från start till utvärdering och ger tips och råd om ett evenemangs olika delar och hur säkerheten kan förbättras genomgående. Exempelvis använde Gävle kommun den tidigare versionen av guiden vid delar av planeringen inför U23-EM i friidrott som genomfördes sommaren 2019.

Säkerhetsguide för evenemang 2021

När kommunen planerar ett evenemang planerar kommunen också för säkerheten kring det evenemanget. Ofta kan säkerhetsåtgärder under olika evenemang vara av intresse för många och då kan frågor komma om hur säkerheten ser ut. Offentlighets- och sekretesslagen har kapitel för sekretess som kan användas beroende på situation. Ofta är det kapitel 18 som används. Det är viktigt att tänka på att varje gång någon begär ut en allmän handling ska sekretessmarkeringen granskas. Bara för att en handling en gång fått en sekretesstämpel så betyder inte det att dokumentet/mediet alltid ska behålla den sekretessen.

I krisberedskapsarbetet blir ofta kultur- och fritidsverksamheter de första verksamheterna som stängs ner när det finns behov av att omfördela personal på grund av en inträffad extraordinär händelse. Till skillnad mot den kommunala hälso- och sjukvården är dessa verksamheter inte avgörande för att upprätthålla liv och hälsa på kort sikt. Vid framtagande av kommunernas risk- och sårbarhetsanalyser är det viktigt att kultur- och fritidsförvaltningen (likväl som alla förvaltningar) ges möjlighet att tycka till om vad de anser vara samhällsviktig verksamhet. Detta för att säkerställa att ingen samhällsviktig verksamhet glöms bort.

Myndigheten för civilt försvar definierar samhällsviktig verksamhet enligt följande:

Med samhällsviktig verksamhet avses verksamhet, tjänst eller infrastruktur som upprätthåller eller säkerställer samhällsfunktioner som är nödvändiga för samhällets grundläggande behov, värden eller säkerhet.

Läs mer om samhällsviktig verksamhet

Samhällsstörningar kan ha en negativ påverkan på det psykiska välmåendet i form av stress och ångest. En undersökning som genomförts av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor visar att unga killar som ingår i en förening i mindre utsträckning upplever sig stressade än de unga killar som inte ingår i en förening. I flera svenska regioner har konceptet Kultur på recept använts istället för medicinsk vård. Deltagarna är personer som upplever bland annat kronisk smärta, depressioner samt stress- och utmattningssymptom. Dessa personer får under ett visst antal veckor testa på en mängd olika kulturyttringar, såsom att måla, film och teater. Utvärderingar av projektet har visat att många deltagare mår bättre efter ”kulturbehandlingen”. Sjukvården kan också skriva ut fysisk aktivitet på recept. Det fungerar på samma sätt som Kultur på recept. Personer med olika sjukdomstillstånd får möjlighet att samtala med sjukvården och få en plan för hur de kan bli mer fysiskt aktiva. Även detta är positivt för åkommor såsom stress och depression. Tillgången till fritidsaktiviteter, inkluderande föreningsliv och möjlighet till kulturyttringar, kan således förbättra den psykiska hälsan.

Krisstöd vid allvarlig händelse, socialstyrelsen.se

Ung idag 2020, Ungas rätt till en meningsfull fritid – tillgång, trygghet och hinder, mucf.se

Fysisk aktivitet på recept, 1177.se

Bibliotek är en plats där det går att samla många människor och de brukar ligga centralt i tätorter. Det är inte heller ovanligt att det finns en servering, ett café eller liknande i en biblioteksbyggnad. Detta sammanvägt gör bibliotek till bra platser för att ha så kallade värmestugor eller trygghetspunkter. Det är platser dit allmänheten kan vända sig för att få samhällsinformation, ladda telefonen eller kanske få en bit mat och varm eller kall dryck vid extraordinära händelser. Dessa lokaler är även ofta kommunens egna och de ska vara tillgänglighetsanpassade. På bland annat Energimyndighetens hemsida finns det information om hur trygghetspunkter kan upprättas.

Att upprätta trygghetspunkter, energimyndigheten.seKultur- och fritidssektorn har även en mängd andra lokaler som kan brukas på olika sätt. Stora gymnastiklokaler med plats för många personer kan användas för personer att övernatta i om behovet skulle finnas. Där finns också hygienmöjligheter vilket gör dessa lokaler till andra alternativ för förläggning av värmestugor eller trygghetspunkter. Dessa lokaler kan också användas för till exempel massvaccinering, då det ofta finns flera in- och utgångar och möjligheter till fysiskt avstånd mellan människor.

Hur biblioteken ska användas och vad de ska bedriva för verksamhet vid samhällsstörningar och extraordinära händelser kan bestämmas i kommunernas biblioteksplaner. Alla kommuner ska ha biblioteksplaner (bibliotekslagen 2013:801). I dessa planer bestäms hur verksamheten på biblioteksområdet ska bedrivas. En rapport är framtagen av Svensk biblioteksförening om hur covid-19-pandemin påverkat biblioteksväsendet. Den pekar på att kommunerna gjort olika i fråga om bibliotekens verksamhet under händelsen. Vissa kommuner har bedömt folkbiblioteken som samhällsviktig verksamhet, medan andra inte har gjort det. Rapporten visar på att biblioteken gör mycket mer än ”bara” lånar ut böcker och annan media. Bland annat nämns det att bibliotekens datorer i stor utsträckning används för att söka jobb, skicka in bidragsansökningar och annat. Biblioteken blir således en socioekonomiskt utjämnande faktor och till viss del ett slags medborgarkontor.

Bibliotekspersonalen behöver lägga ned en hel del av sin arbetstid på att hjälpa personer med tekniska frågor eftersom myndigheter skickar personer till bibliotek för att få hjälp med att fylla i blanketter. Detta eftersom få myndigheter idag erbjuder sådant stöd själva. I vissa kommuner används biblioteken även som en sorts informationspunkt för att sprida information om krisberedskap och totalförsvaret. Biblioteken kan således ha andra funktioner idag än de traditionellt haft för samhället. Att varje kommun funderar över folkbibliotekens roll i den egna krisorganisationen kan därmed vara bra.

Biblioteken och pandemin, biblioteksforeningen.se

Finns det särskilda objekt i en kommun som innehåller föremål som är kulturmässigt viktiga eller om en lokal i sig är ett viktigt kulturarv (exempelvis gamla byggnader), kan kommunens räddningstjänst ha en särskild insatsplan eller en restvärdesplan för hur de ska agera om en brand eller annat som föranleder räddningstjänstinsats skulle uppstå i den lokalen. Det är viktigt att det finns instruktioner för hur inventarier och annat ska behandlas så de inte går sönder i själva evakueringen. En nära samverkan med den lokala räddningstjänsten och Brandskyddsföreningen, som ansvarar för restvärdesledare, är att rekommendera i detta arbete. Riksantikvarieämbetet har i samverkan med andra aktörer tagit fram en handbok i katastrofberedskap och restvärdes-räddning för konst- och kulturhistoriska byggnader, samlingar och miljöer. Ibland kan det även finnas olika åsikter mellan räddningstjänsten och kulturdelarna av kommunen eller länsstyrelsen om att en kulturminnesmärkt byggnad ska förses med utrustning för att förhindra brand eller underlätta släckning av en brand. Detta då brandsläckningsutrustning i sin tur kan förstöra den kulturminnesmärkta byggnaden på olika sätt. Det viktiga är att hitta en god medelväg eftersom ingen tjänar på att byggnaden brinner ner till grunden.

Vårt värdefulla uppdrag, brandskyddsforeningen.seKatastrofplan, raa.seHandbok i katastrofberedeskap och restvärderäddning, raa.se

Vid planering av evenemang är det viktigt att samverka för att få till bästa möjliga säkerhet. Rätt tillstånd ska sökas innan genom-förandet, det kan finnas behov av att ha polis, ambulans och räddningstjänst på plats under delar av evenemanget och media ska ha möjlighet att besöka tillställningen. Planeringen för säkerheten ska följa planeringen för hela evenemanget, från början till evenemangets avslut. Kontakta eventuella samverkansparter så tidigt som möjligt i projektet. Detta för att säkerställa en gemensam dialog för bästa möjliga genomförande och upplevelse för besökarna. Ett tips kan vara att göra en så kallad aktörsanalys över vilka aktörer som kommer behöva delta i projektet.

När en extraordinär händelse eller samhällsstörning inträffar kan ett VMA utfärdas. Det syns som ett rullande meddelande på tv, det meddelas i Sveriges radio P4 och det skickas ett meddelande till alla mobiltelefoner som befinner sig i närheten av händelsen. Det kan också sändas som en ljudvarning i utomhus-ljudsystemet, även kallat ”Hesa Fredrik”. Alla VMA som utfärdas läggs även ut på Krisinformation.se. Ett VMA kan utfärdas av en räddningsledare.

Det finns också så kallade myndighetsmeddelanden. Dessa skickas ut vid inträffade händelser som inte akut hotar liv. Exempel på tillfällen där myndighetsmeddelanden skulle kunna skickas är vid eldningsförbud eller när dricksvattnet behöver kokas eftersom det kommit in bakterier i vattenledningarna. Dessa meddelanden sänds enbart lokalt i Sveriges radio P4; det kan inte skickas via positionering till mobiltelefoner i det berörda området. Dock kan meddelanden bara skickas till telefoner som är registrerade i det drabbade området.

Varnings- och informationssystem i Sverige

Även i krig ska kulturen skyddas. I vissa fall används just förstörelsen av en viss folkgrupps eller lands kulturarv som en krigsföringsmetod för att förnedra den berörda gruppen och visa styrka. Den illegala handeln med kulturföremål från konfliktzoner är ett utbrett problem. Dels förstörs kulturarv för efterkommande generationer, dels verkar försäljningen finansiera terrorism och fortsatta konflikter. Sverige har ratificerat ”Konvention om åtgärder för att förbjuda och förhindra olovlig införsel, utförsel och överlåtelse av äganderätten till kulturegendom”.

I svensk lagstiftning är det främst kulturmiljölagen som pekar ut skydd för kulturarvet. Den säger att viss kulturegendom inte får användas till stöd för militära åtgärder (kulturmiljölagen 1988:950). Straffet kan bli upp till fyra års fängelse om dessa kulturobjekt ändå används med det syftet.

Kulturarv i krig och konflikt – en forskningsöversikt, raa.seSvensk marknad för kulturföremål från krigs-och konfliktzoner: En riskanalys, raa.se