Gator: Risker och sårbarheter

Exempel på risker som förekommer i de allra flesta kommuner är större olyckor, pandemi, extremväder, social oro och störningar i leveranser av it, el och livsmedel.

Av kommunens RSA kan det framgå vilka områden i kommunen som är särskilt utsatta för olika naturhändelser, vilka stråk som används för transporter av farligt gods, var Seveso-anläggningar och andra riskobjekt finns och var samhällsviktiga verksamheter finns. Detta kan ur ett krisberedskapsperspektiv bidra till utformningen av gator och gaturum och prioritering av gatuunderhållet.

Nedan beskrivs ett antal händelser som kan leda till skador i gator och störningar i gaturummet. Händelserna kan vara svåra att förhindra men konsekvenserna kan lindras genom planering, förebyggande arbete och upprättande av beredskapsplaner.

Naturolyckor

Översvämning

Nederbörd är den kanske viktigaste vädervariabel som samhället måste planeras efter. Kraftverks-dammar, bebyggelse, vägar och avlopp är bara några exempel på anläggningar som dimensioneras efter olika typer av nederbördsstatistik.

Kommuner längs vattendrag eller med havs- eller sjönära läge behöver planera och ha beredskap för att hantera konsekvenserna av höga flöden och höga nivåer. Ytor som tål att översvämmas kan prioriteras i planarbetet

och intressekonflikten mellan efterfrågan av vattennära boenden och översvämningsrisker bör tas på största allvar. Olika former av översvämningsskydd kan byggas, som invallningar och fördröjningsmagasin, och lager av pumpar, barriärer och andra resurser bör finnas. Gatorna behöver kunna skyddas från erosion och de behöver kunna stängas av och repareras om de skadats av vattnet.

Kommuner med sjö- och havskust kan drabbas av så kallad vinduppstuvning. Det innebär att vattennivån på bara några timmar kan stiga med flera decimeter upp till över en meter och översvämma gator och vägar.

Översyn av områden med betydande översvämningsrisk

SMHI:s kunskapsbank och professionella tjänster, smhi.se

Undvik översvämning med hjälp av kartering, smhi.se

Skyfall

Problem till följd av skyfall uppstår framförallt i samhällen och beror i många fall på en stor andel hårdgjorda ytor och att dagvattensystemen inte är dimensionerade för extrema regnmängder.

Lågpunkts- och skyfallskarteringar ger goda översiktsbilder som med hög precision visar vilka vägar vattnet kommer att ta och var det kommer att samlas. Utifrån karteringarna går det att göra olika förebyggande åtgärder, till exempel invallningar, upphöjda gator, gång- och cykelvägar samt olika typer av
fördröjningsåtgärder som sedumtak, diken och dammar. De vägar som vattnet enligt karteringarna kommer att ta kan användas som öppna dagvattensystem och anpassas med extra höga trottoarkanter och förberedda planer för att leda om trafik. Det är också viktigt att hålla dagvattenbrunnar rensade så att de inte stoppar upp vattnet.

Ras, skred och erosion

Gemensamt för ras och skred är att de kan inträffa utan förvarning. Under vissa förutsättningar kan erosion bidra till att ras och skred inträffar. Redan i planarbetet ska hänsyn tas till att ras- och skredkänsliga områden inte bebyggs eller beläggs med gator och vägar.

Statens geotekniska institut (SGI) tillhandahåller på sin webbplats en vägledning och en kartvisningstjänst med uppgifter om ras-, skred- och erosionskänsliga områden. Där finns också en vägledning och en kartvisningstjänst med identifierade riskområden för ras, skred, erosion och översvämning som är klimatrelaterad. Materialet, som har tagits fram av tidigare MSB och SGI på uppdrag av regeringen och som presenterades 2021, visar hur bebyggelse, anläggningar och andra samhälls-system behöver anpassas till de effekter som en ökad förekomst av ras, skred, erosion och översvämningar kommer att medföra.

Sveriges geologiska undersökningar (SGU) tillhandahåller geologisk information för samhällets behov på kort och lång sikt samt erbjuder flera kartvisare som kan användas som planeringsunderlag.

Kartvisaren jordskred och raviner, sgu.se

Snöoväder

Snökanon eller sjösnö är ett väderfenomen som uppstår i kustområden vintertid och som orsakar kraftigt snöfall och stora påfrestningar på snöröjningen.

Isstorm

Isstorm innebär att stora mängder underkylt regn faller och bildar ett tjockt och tungt islager. Trots namnet blåser det sällan under en isstorm.

En isstorm medför blixthalka och risk för omfattande skador på infrastruktur. Stolpar, master, kablar, träd, broar och delar av byggnads-konstruktioner som tyngs av isskorpan riskerar att falla och skada människor och djur, blockera framkomligheten samt orsaka avbrott i strömförsörjning och telekommunikationer. Skadorna kan också vara svåra att reparera eftersom framkomligheten är begränsad.

Ispropp

Isproppar bildas vanligtvis i samband med vårfloden. De mer varierande temperaturer vi numera ser under vinterhalvåret gör dock att isproppar kan bildas även mitt i vintern.

I samband med isproppar riskerar byggnader, broar, vägar och andra anläggningar att skadas av vatten- och ismassor såväl uppströms som nedströms fördämningen. För att minska risken för att en hel ispropp plötsligt släpper kan den grävas bort i mindre bitar.

Värmebölja

Gator och vägar påverkas av hög värme. Vid värmeböljor tränger oljeprodukter igenom ytan på asfalten, så kallad asfaltblödning. Det gör att friktionen mellan väg och hjul minskar och vägarna blir hala. Varma dagar kan också leda till en generellt sett lägre vägkvalitet på grund av spårbildning och sprickbildning i asfalten, vilket kan motverkas av styvare bindemedel. Blödande asfalt kan motverkas med recept på asfalt som bättre klarar höga temperaturer.

Värmeböljor kan också leda till överbelastning av elnätet med skador på nätet och elavbrott som följd.

Olyckor med farligt gods

Beroende på var en olycka med farligt gods inträffar och med vilka ämnen får den olika konsekvenser. Vägar som går genom till exempel ett vattenskyddsområde skyddas mot läckage från vägen med särskilda åtgärder redan när vägen anläggs. Genom att identifiera var olyckor med farligt gods ger mest allvarliga konsekvenser går det att genomföra förebyggande åtgärder.

Upplopp

Under ett upplopp använder upprorsmakarna ofta stenar och tillhyggen som finns på platsen. Genom att löpande arbeta med gatuunderhållet i syfte att minska tillgången till lösa föremål kan både risken för och konsekvenserna av ett upplopp lindras. Inför demonstrationer kan den anvisade vägen för demonstrationen ses över så att stensättningar är intakta och att lösa föremål i övrigt rensas bort.

Attentat

Vid ett akut behov av tillfälliga avspärrningar kan betongsuggor, containrar och andra tunga fysiska föremål placeras ut som barriärer.

Risken för fordonsattacker bör ingå som en del i planarbetet, inte bara ur ett skydds- och effektivitetsperspektiv utan också ur ett ekonomiskt perspektiv. Att skapa skydd i efterhand är både kostsamt och tidskrävande och risken är att funktionaliteten blir sämre.

Sträva efter att integrera skydd och säkerhet i gaturummet genom att använda gatukonst, förstärkt gatuinredning och skyddselement som inte hindrar användningen av gator och torg och som i så stor utsträckning som möjligt bevarar eller förbättrar platsens estetiska och funktionella kvaliteter.

Skydd mot fordonsattacker, skr.se

Platsspecifika risker

Utöver de generella risker som presenteras ovan måste varje kommun ta hänsyn till sina egna specifika förutsättningar. Finns det till exempel ett sjukhus, en flygplats eller någon annan viktig anläggning i kommunen som har eller kan få betydelse för samhällets funktionalitet i händelse av en samhällsstörning behöver behovet av framkomliga vägar säkerställas. Hänsyn behöver också tas till var farlig verksamhet bedrivs, till alternativa vägar för räddningsfordon och till möjligheterna att utrymma verksamheternas riskområden.

Handbok i kommunal krisberedskap – Fysisk planering