Gator: Planering, utbildning och övning
Kommunala gator i bebyggda miljöer utgör tillsammans med bebyggelse och tomtmark det så kallade gaturummet. De allmänna vägarnas motsvarighet till gaturummet, som staten ansvarar för, kallas vägrum.
På den här sidan
Planering
Gaturummet planeras för att optimera samspelet mellan trafikanterna och de människor som lever och verkar i den bebyggda miljön. Gaturummet ska vara tillgängligt för alla. I Boverkets före-skrifter (Boverkets byggregler, BFS 2011:6) finns allmänna råd om hur gaturummet kan tillgängliggöras för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga.
SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, ger ut stödmaterial till planering i sin webbutik, till exempel ”Vägar och gators utformning i tätort” och ”TRAST-guiden” som är ett stöd till kommuner som arbetar med att ta fram en trafikstrategi.
Kontinuitetshantering
Kommunen bör arbeta med kontinuitetshantering och planera och ha beredskap för att kunna kontinuerligt hålla de kommunala gatorna framkomliga. Kontinuitetshantering handlar om att planera för hur man kan upprätthålla denna verksamhet vid olika typer av samhällsstörningar genom att minska avbrottstiden och konsekvenserna av händelsen.
Kommunen behöver bland annat ha
- planering för att säkerställa sin bemanning under lång tid vid störda förhållanden
- planering för hur verksamheten ska organiseras och ledas under störda förhållanden
- planering för framkomlighet av väg (det kan handla om snö, nedblåsta träd med mera)
- kontaktuppgifter och kontaktvägar till vik-tiga samverkansaktörer och entreprenörer
- säkerställd tillgång till verkstäder för att laga och underhålla maskiner och fordon
- lager av drivmedel, reservdelar och förbrukningsartiklar
- tillgång till fyllnadsmassor och andra resurser.
Kontinuitetshanteringen kan med fördel utgå från kommunens risk- och sårbarhetsanalys (RSA) och genomföras i samverkan med beredskapssamordnaren.
Byggande samt drift och underhåll av vägar
- snöröjning
- halkbekämpning
- reparation av skador
- förnyelse av slitlager
- förnyelse av vägmarkeringar
- dikning
- hyvling och dammbindning på grusväg
- beläggning av grusväg
- förstärkning av bärighet
- punktåtgärder för ökad trafiksäkerhet
- sopning
- borttagande av skräp och smuts
- ogräsbekämpning.
Snöröjning
Kommunen bör ta fram en snöröjningsplan som definierar en prioriteringsordning av vägar och områden utifrån snömängd och framkomlighet. Av planen bör det framgå hur snövallar kan hanteras och var snön ska placeras temporärt och på längre sikt. Inom kommunen bör det finnas rutiner för att ta emot vädervarningar. I de fall kommunen inte har egna resurser för snöröjning måste kommunen i avtal säkerställa att entreprenörer har den utrustning och förmåga som krävs utifrån fastställd nivå av nederbörd.
Planera för ett säkert gaturum
De som rör sig i gaturummet ska känna sig trygga. Gångbanor, cykelvägar, torg och andra allmänna platser ska vara tydligt markerade och säkert avgränsade från trafiken.
I en detaljplan kan kommunen på olika sätt reglera mark- och vattenanvändningen för att hantera hälso- och säkerhetsfrågor. Kommunen kan exempelvis i en detaljplan bestämma skyddsåtgärder för att motverka markförorening, olyckor, översvämning och erosion samt lägga grunden för säkerheten i gaturummet.
Genom samverkan i planarbetet optimeras förutsättningarna för utformning av gaturummet ur ett krisberedskapsperspektiv.Viktiga åtgärder kan genomföras både enklare och mer kostnadseffektivt om man tar hänsyn till dem i detaljplanearbetet än om de genomförs i efterhand. Det kan exempelvis handla om att placera en samhällsviktig verksamhet på en plats där en god framkomlighet kan säkerställas.
Kommunens beredskapssamordnare kan vara delaktig i planarbetet för att bidra med kunskaper om risker, samhällsviktiga verksamheter samt om samband och eventuella intressekonflikter mellan samhällsviktiga verksamheter, riskobjekt, skyddsvärda objekt, kommunal infrastruktur, kritiska beroenden och beroendekedjor. Beredskapssamordnaren har därför en viktig roll när det gäller helheten och samordning av det arbete som genomförs i kommunens olika verksamheter.
I arbetet med det geografiska områdesansvaret på lokal nivå kan kommunen bygga nätverk och skapa kunskap om olika aktörers betydelse för samhällets funktionalitet och aktörernas behov, vilka gator som är kritiska för en fungerande logistik med mera.
Trygghetsvandringar
För att öka säkerheten och människors känsla av trygghet genomför många kommuner så kallade trygghetsvandringar. Vid en trygghetsvandring bedöms om till exempel buskage ska gallras eller tas bort och om belysning behöver flyttas eller kompletteras för att gaturummet ska upplevas som tryggt och säkert. Representanter från kommunen genomför vandringarna tillsammans med medborgare, fastighetsägare, intresseföreningar med flera i det aktuella området.
Läs mer om trygghetsvandringar, bra.se
Framkomlighet för räddningsfordon
Räddningstjänsten bör vara delaktig i samtliga skeden av planeringsprocesserna. Detta är viktigt dels för att minimera olika risker, dels för att förbättra förutsättningarna för räddningsinsatser. I kommunens översiktliga planering kan riskobjekt, riskhanterings-avstånd och skyddsobjekt identifieras.
Framkomlighet för utryckningsfordon är en fråga som ofta uppmärksammas i planprocesser. Utryckningsfordon har en viktig uppgift vid händelser som kan innebära fara för liv och då kan framkomligheten och förutsättningarna i gaturummet vara avgörande. Goda framkomlighetsmöjligheter gäller inte endast för räddningstjänsten utan för alla utryckningsfordon. Det är också viktigt utifrån ett krisberedskapsperspektiv, och det kan vara avgörande vid räddningsinsatser, att se över möjligheten för framkomlighetslösningar för räddningstjänsten på alternativa vägar såsom gågator, dimensionering av vändplatser för stegbilar och utformning av uppställningsytor med hänsyn till större utryckningsfordon med stödben eller hög bärighet.
Handbok i kommunal krisberedskap – Fysisk planering
Checklista vid planeringen
Denna lista visar olika exempel som kan användas i planeringen.
- Har vägar och gång- och cykelvägar rätt säkerhetsnivå för att utgöra en barriär mot översvämning?
- Finns det behov av vattennivåmätare i sjöar och vattendrag för att bevaka nivåförändringar?
- Finns det behov av att anlägga hårdgjorda ytor med genomsläppligt material?
- Är gator, som enligt skyfallskartering ligger i vattnets flödesbana, förberedda för att leda bort öppet dagvatten?
- Sköts vattenanläggningar så att markavvattningen fungerar?
- Framgår det av dagvattenutredningen smältvattnets konsekvenser för gatunätet? Ställs krav på fördröjningsmagasin på fastigheter?
- Finns det inventering av passager som är kritiska för trafikflödet?
- Finns det förteckning över småvägar som kan användas för att leda om trafik?
- Finns det rutiner för snabb vägavspärrning i anslutning till strömmande vatten för att minska risken för underminering och erodering?
- Finns det tillgång till drönare för överblick av utbredningsområde, kritiska punkter med mera?
- Finns det planer på lämpliga ytor för att lägga snö i tätbebyggda områden och alternativa miljögodkända snötippar?
- Ställs krav på fastighetsägare att ta sitt ansvar och köra snö, som inte kan förvaras på den egna fastigheten, till kommunens snötipp?
- Används detaljplanerna för att upprätthålla parkeringsnormen och underlätta snöröjning?
- Finns det planer för tillgång till fordon och förare? Till exempel lastbilar, lastmaskiner, terränggående fordon och traktor med skogsvagn.
- Finns det en sammanställning över tillgängliga förstärkningsresurser? Hur tillvaratas erfarenheter från säsongens snöröjning?
- Hur tas smältvatten om hand?
- Finns fördröjningsmagasin på till exempel fastigheter med i dagvattenutredningar?
Utbildning och övning
Utbildning och övning är en central del i kommunens arbete med att utveckla sin förmåga att hantera samhällsstörningar. Vilken typ av utbildning som behövs eller vilka förmågor som behöver övas kan till exempel framgå av RSA, arbetet med kontinuitetshantering eller av utvärderingar från inträffade händelser.
Öva enkelt