Skola: Beskrivning, ansvar och roller
Kommunen ansvarar för skola och förskola, men även skolmyndigheter har olika ansvarsområden.
På den här sidan
Ansvar och roller
-
Kommunens ansvar för skola och förskola
Kommunen är huvudman för kommunala förskolor och skolor. För fristående verksamheter är förskolan eller skolans styrelse huvudman. Huvudmannen bestämmer hur verksamheten ska bedrivas, ser till att verksamheten har de resurser som krävs och ska hela tiden arbeta för att den ska bli bättre. Det är huvudmannen som ansvarar för att alla elever ska nå kunskapsmålen.
Huvudmannen ska också se till att utbildningen följer de bestämmelser som finns.
Skolan bidrar till att upprätthålla eller säkerställa samhällsfunktioner som är nödvändiga för samhällets grundläggande behov, värden eller säkerhet, detta innebär att kunna bedriva utbildning och omsorg av barn och unga men också att tillhandahålla utbildning för vuxna elever som bidrar med kompetens till samhällsviktig verksamhet som vårdutbildningar. Om en fristående skola läggs ner eller går i konkurs är det elevernas hemkommun som ansvarar för att eleverna får fortsatt undervisning.Det geografiska områdesansvaret vid samhällsstörningar innebär att kommunen ska verka för att olika aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet samverkar i planerings- och förberedelsearbetet. För skola och barnomsorg betyder det att kommunen är skyldig att planera för hur skolverksamheten ska fortgå i så stor utsträckning som möjligt vid en samhällsstörning eller höjd beredskap. Kommunen ska se till att alla skolpliktiga barn som vistas inom kommunens geografiska område får utbildning i kommunens förskoleklass eller grundskola.
Hemkommunen, där eleven är folkbokförd, bär också ansvaret för att elever får pedagogisk verksamhet om en privat aktör lägger ned sin verksamhet eller går i konkurs.
Läs mer om lagar och föreskrifter – Skolverket, skolverket.se
-
Fritidshem och övrig omsorg
Hemkommunen ska erbjuda fritidshemsplats till elever i förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Huvudmän för fristående skolor kan erbjuda sina elever fritidshemsplats men måste det inte. För en elev som går i en fristående skola som inte erbjuder fritidshemsplats åligger det hemkommunen att erbjuda detta. För specialskolans och sameskolans elever är det staten som ska erbjuda fritidshemsplats.
Fritidshemsplats erbjuds elever i grundskolan eller förskoleklass utifrån hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete, studier eller om eleven har ett behov utifrån familjens situation i övrigt. Eleven ska också erbjudas fritidshem om hen behöver särskilt stöd i sin utveckling med anledning av fysiska, psykiska eller andra skäl. Det kan till exempel handla om modersmål, boende i glesbygd eller för föräldrar som deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Från och med det år en elev fyller 10 år kan fritidshemsplatsen ersättas av öppen fritidsverksamhet om det för eleven inte föreligger särskilda skäl.
Hemkommunen är inte skyldig att erbjuda fritidshemsplats under kvällar, nätter och helger. I skollagen anges dock inga exakta klockslag för vad som är kväll och natt men däremot att hemkommunen ska sträva efter att erbjuda omsorg för barn under den tid de inte erbjuder fritidshemsplats.
-
Kommunens ansvar för gymnasieskolan
Kommunen är huvudman för kommunala gymnasieskolor och bedrivs skolan i förbundsform är det förbundets direktion som är huvudman. Det är huvudmannen som ansvarar för att gymnasieskolan följer skollagen och gymnasieförordning 2010:2039. Alla gymnasiefriskolor ska följa samma lagar och regler som den kommunala.
Om en fristående gymnasieskola läggs ner eller går i konkurs kan dock eleverna inte ställa lika höga krav, eftersom kommunen inte måste ta emot dem genast eller erbjuda en exakt likvärdig utbildning. Eleven kan exempelvis behöva byta gymnasieinriktning och få vänta en tid på att börja i en kommunal gymnasieskola. Ansvaret att erbjuda alla gymnasieutbildning kvarstår dock och åligger hemkommunen.
-
Rektor
Rektorn på förskolor och skolor ansvarar för kvalitet och resultat, men också för
- att miljön är trygg
- att det finns rutiner för att rapportera frånvaro
- att det finns regler för hur elever och personal får uppträda
- att elever får det stöd de har rätt till för att nå målen.
Rektorn ska också vara en pedagogisk ledare och är chef för lärarna och övrig personal som är anställd på förskolan eller skolan.
-
Befogenheter och disciplinära åtgärder
Personalen på förskolor och grundskolor har ansvar för att barn och elever får den tillsyn de behöver samt att se till att barn inte kommer till skada eller orsakar andra skada. Ansvaret är vanligtvis inte lika långtgående för äldre elever som för barn och yngre elever, men det måste bedömas individuellt. I förskolan gäller bestämmelsen i 8 kap. 8 § i skollagen om att huvudmannen ansvarar för att barnen erbjuds en god miljö, vilket även omfattar säkerheten. I förskolan får inte ett barn stängas av. I grundskolan, specialskolan och sameskolan gäller arbetsmiljölagen tillsammans med 5 kap. skollagen om trygghet och studiero. Det ger lärarna och rektorn allmänna befogenheter att vidta omedelbara och tillfälliga åtgärder. Med det menas att ett ingripande får ske under en kort och begränsad tid som syftar till att komma till rätta med en akut situation. Det kan till exempel handla om att tillrättavisa en elev som stör ordningen eller om att flytta elever inom klassrummet för att sära på dem. Rektorn eller lärarna kan också behöva gå emellan två elever som bråkar, eller ingripa för att stoppa skadegörelse. Befogenheten får dock inte användas för att straffa elever. Disciplinära åtgärder får endast användas i syfte att förändra ett beteende hos en elev. De disciplinära åtgärderna i skollagen är
- utvisning ur undervisningslokalen
- kvarsittning
- skriftlig varning
- tillfällig omplacering
- tillfällig placering vid en annan skolenhet
- avstängning
- omhändertagande av föremål.
En elev i en kommunal grundskola, specialskolan eller sameskolan kan flyttas permanent till en annan skola om det är nödvändigt för att ge andra elever trygghet och studiero. Åtgärden används med stöd av 10 kapitlet 31 § skollagen och 11 kapitlet 30 § skollagen samt proposition 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet. Denna möjlighet ska användas restriktivt och bara efter att de disciplinära åtgärderna i skollagens 5 § använts. Det finns dock ingen motsvarande bestämmelse för friskolor. I gymnasieskolan gäller också arbetsmiljölagen tillsammans med 5 kap. skollagen om trygghet och studiero. Avstängning av elever i de frivilliga skolformerna får ske under andra förutsättningar än i grundskolan. Det får ske om en elev fuskar, stör eller hindrar utbildningen, utsätter andra för kränkande behandling eller om eleven påverkar andra elevers trygghet eller studiero på något annat sätt. Hur en avstängning ska ske och i vilken omfattning klargörs i 5 kapitlet 17–18, 21 och 24 §§ skollagen, i 28 kapitlet 5–6 och 9 §§ skollagen och i 48 § förvaltningslagen.
-
Elevhälsovården
Elever i förskoleklass, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till elevhälsa (2 kapitlet 25–26 §§ skollagen). Elevhälsan ska främst arbeta förebyggande och hälsofrämjande men även stödja eleverna i deras utveckling mot utbildningens mål.
Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. För de medicinska insatserna ska det finnas tillgång till skolläkare och skolsköterska. Övrig kompetens som eleverna ska ha tillgång till är kurator, psykolog och specialpedagogisk kompetens. En huvudman kan lösa uppgiften på olika sätt och alla kompetenser behöver inte finnas på plats i verksamheten utan kan organiseras centralt eller genom samverkan med andra. Det är dock alltid huvudmannen som har det yttersta ansvaret för att de medicinska insatserna genomförs.
Om en skola inför fjärr- eller distansundervisning av något skäl har elevhälsan fortsatt samma ansvar som tidigare i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet.
-
Arbetsmiljö
Det systematiska arbetet för att skydda medarbetare och elever för risker inom verksamheten, bland annat våldssituationer, finns i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det omfattar riskbedömningar, att utreda ohälsa och olyckor, utreda orsaker till risker och skador samt att ta fram handlingsplaner för hur dessa kan åtgärdas. Vidare är det viktigt att i det systematiska arbetet kring arbetsmiljön kontrollera om åtgärderna är tillräckliga och kompletta samt att hela tiden repetera rutiner och se till att personalen känner till dem väl. Sammanfattningsvis är dessa steg grundläggande för hur området kan struktureras upp i samarbete med HR-funktionen.
Skolmyndigheter
-
Skolverket
Skolverket bidrar med stöd till huvudmän och skolor i form av allmänna råd, erbjudanden om kompetensutveckling, stödmaterial för undervisning och systematiskt kvalitetsarbete. Skolverket tar också fram kunskapskrav i alla ämnen och nationella prov. Vidare ansvarar de för statistiken på skolområdet och kartlägger hur den svenska förskolan och skolan fungerar. När Sverige är med i internationella kunskapsmätningar är det Skolverket som ansvarar för underlaget som efterfrågas. Tillsyn av fristående skolor är det kommunen som genomför liksom godkänner deras verksamhet.
Skolverket är också en beredskapsmyndighet, vilket innebär att myndigheten har verksamhet som behöver fungera oavsett samhällsstörning. En av dessa verksamheter är att stödja förskolan och skolan i deras beredskapsarbete.
Skolväsendets ansvar vid kris och höjd beredskap, skolverket.se
-
Skolinspektionen
Skolinspektionen granskar att förskolor och skolor följer lagar och regler och bedömer ansökningar om att driva fristående förskola eller skola. Skolinspektionen godkänner fristående skolor och följer upp kommunens tillsyn. På Skolinspektionen finns också Barn- och elevombudet som tillsammans med Skolinspektionen ska följa upp att förskolor och skolor följer den del av skollagen som handlar om kränkande behandling, eller om det kommer in klagomål på en skolverksamhet.
-
Specialpedagogiska skolmyndigheten
SPSM arbetar för att barn, unga och vuxna oavsett funktionsförmåga ska få möjligheter att nå målen för sin utbildning. Det gör de genom specialpedagogiskt stöd, undervisning i specialskolor, tillgängliga läromedel och statsbidrag.
-
Myndigheten för civilt försvar
Myndigheten för civilt försvar har ett stort stöd (vägledning) för informationssäkerhet. Skolans verksamhet hanterar en mängd information där en del är belagd med sekretess. Det är viktigt att ha kontroll på hanteringen av olika typer av information och hur incidenter rapporteras.
MSB har samlat verktyg för att rapportera it-incidenter och för att jobba systematiskt med informationssäkerhet, information om relevanta lagar, regler och direktiv samt utbud av tjänster för samhällsviktig kommunikation.Informationssäkerhet, cybersäkerhet och säkra kommunikationerMyndigheten är också sektorsansvarig myndighet för sektorn Räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen. För skolans del innebär det att det finns framtaget material framtaget för samhället i stort också användas i undervisningen.
-
Center mot våldsbejakande extremism (CVE)
Center mot våldsbejakande extremism är inrättat vid Brottförebyggande rådet (Brå) som har uppdrag från Sveriges regering och arbetar med att stärka och utveckla det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism som för skolans krisberedskap rör skolattacker.
Så kan vi förebygga skolattacker – Center mot våldsbejakande extremism, cve.se