Flygplatser: Planering , utbildning och övning
Kommunen ska enligt LEH (2006:544) göra en risk- och sårbarhetsanalys (RSA) där flygplatsens kritiska beroenden tydligt ska framgå.
På den här sidan
Planering
Kommunen ska enligt LEH (2006:544) göra en risk- och sårbarhetsanalys (RSA) där flygplatsens kritiska beroenden tydligt ska framgå. Det finns även kritiska beroenden kopplat till luftfarsskyddet eller flygsäkerheten (exempelvis strömförsörjning) som behöver säkerställas i åtgärderna kopplat till RSA-arbetet.
Beroende på att många enskilda aspekter hanteras i RSA kan hänvisning behöva ske till offentlighets- och sekretesslagens (2009:400) olika paragrafer beroende på bedömning av informationens art.
Många regelverk ställer krav på redundans och kontinuitet för flygplatsens beroenden, bland annat när det rör strömförsörjning av inflygningshjälpmedel, kompetenser och kommunikation.
Kontinuitetshantering
Kontinuitetshantering är en metod som används för att skapa en förmåga att fortsätta bedriva sin verksamhet på en tolerabel nivå oavsett vilken typ av störning som organisationen utsätts för. Som en del i arbetet kan en eller flera kontinuitetsplaner tas fram. De innehåller information som hjälper personalen att veta vad den ska göra vid en störning, till exempel vid personalbortfall, uteblivna leveranser av varor och tjänster eller strömavbrott.
I en kontinuitetsplan kan det bland annat framgå när planen ska aktiveras, hur verksamheten ska arbeta på alternativa sätt under en störning och relevanta kontaktuppgifter. MSB erbjuder ett samlat metodstöd kring kontinuitetshantering, bland annat genom en webbkurs, vägledningar, förenklade exempel och checklistor.
För beredskapsflygplatser är det av särskild vikt att kontinuitetshanteringen säkerställer leverans av tjänster och tillräcklig försörjningsberedskap. Ett stöd till denna planering kan vara att använda olika typer av scenarier.
KontinuitetshanteringFörsörjningsberedskapScenarier till stöd för planeringen för försörjningsberedskap, med exempel på beredskapsåtgärder, foi.se
Krisledningsplan
Enligt LEH ska kommuner planera för hur de ska hantera extraordinära händelser i en krisledningsplan. Denna görs med fördel så att den omfattar hela kommunkoncernen, det vill säga både förvaltningar och bolag utifrån hur bolagets ägardirektiv är utformat.
Flygplatsens krisledningsplan bör samordnas med den koncernövergripande krislednings-planen för att bidra till en effektiv krishantering. För flygplatser ställs krav på beskrivning av bland annat att delegering, kapacitet av insatsstyrkan, flygplatsens egen räddningstjänst och kravet på att insatstiden inte överstiger tre minuter dagtid vid goda sikt- och vägförhållanden. Samordningen med verksamheter som är beroende av flygplatserna är även viktigt att beakta.
Beredskapsflygplatser
I de fall Trafikverket har avtalat om att flygplatsen är en beredskapsflygplats krävs framför allt beredskap och tillgänglighet utanför ordinarie öppettider. En beredskapsflygplats ska också på begäran kunna ta emot luftfartyg som utför akuta eller av annat skäl prioriterade transporter inom samhällsviktig verksamhet. Dessa beredskapsflygplatser behöver planera för att dygnet runt kunna erbjuda:
- fälthållning (snöröjning, halkbekämpning och banbesiktning)
- flygtrafikledningstjänst (exempelvis radarledning, övervakning av inflygnings-hjälpmedel, hantering av högintensiv banbelysning)
- räddningstjänst när luftfartygets start-massa så kräver
- avisning av luftfartyg
- tankning av luftfartyg
- väderobservationer
- öppnande av grindar för ambulans
- övriga tjänster som är nödvändiga för att ta emot och släppa iväg luftfartyg enligt avtal.
Planering för luftfartshändelser
Risker för luftfartshändelser ökar på eller i närheten av flygplatser och det är därför nödvändigt med någon form av planering och beredskap för hantering av flygolyckor, inte bara för flygplatsen utan också kommunen. Ett större antal omkomna kan till exempel innebära att anhöriga kommer till den kommun där olyckan har skett eller att räddningsresurser blir anspråkstagna under längre tid. Kommunikationsinsatser vid luftfartshändelser kan behöva samordnas. Flygplatsen behöver planera för att erbjuda krisstöd till drabbade samt ceremonier för att hedra eventuellt omkomna.
Karantänsflygplatser
En utpekad karantänsflygplats har grundläggande kapacitet för att kunna upptäcka och hantera internationella hot mot människors hälsa. De ska bland annat kunna ställa diagnoser och ge snabb bedömning av och vård till sjuka resenärer, transportera sjuka resenärer till lämplig sjukvårdsinrättning och genomföra hälsokontroll av resenärer. De ska även tillhandahålla avskilda lokaler för undersökning samt karantän av såväl människor som djur och ha utbildad personal för inspektion av flygplanet.
Utbildning och övning
Verksamheten ansvarar för att ta fram en utbildningsplan som grundas på regleringar inom luftfartsskydd och airsidekompetens. Båda områdena, men främst airsidekompetensutbildningarna, rör utbildning kopplat till beredskapsfrågor, framför allt utveckling av lokala rutiner och riktlinjer för beredskap. Verksamhetsutövaren ansvarar också för utbildning av befattningar, vilka som berörs framgår av Transportstyrelsens regelverk. Av planen ska det framgå om viss utbildning behöver genomföras med särskilt intervall för vissa befattningar samt krav på övning för vissa funktioner, till exempel flygplatsens räddningstjänst.
Det finns lokala exempel på övningar som genomförs tillsammans med kommunal krisledning och räddningstjänst, polis och JRCC.
Dessa övningar ger ökad förmåga till samverkan och hantering av händelser, till exempel haveri eller attentat.
Samövning mellan ägarkommunen/kommunerna och flygplatsen kan öka den gemensamma förmågan att stå emot och hantera samhällsstörningar. Exempelvis kan mindre gemensamma övningar genomföras med den kommunala krisberedskapsfunktionen, kommunikatörer, polis, räddningstjänst, JRCC och region.