MSB är Myndigheten för civilt försvar

Från den 1 januari 2026 är MSB Myndigheten för civilt försvar. Om du har försökt att nå en sida på msb.se så har du hamnat på vår nya webbplats mcf.se.

MSB är Myndigheten för civilt försvar

Dricksvatten: Planering, utbildning och övning

Dricksvattenförsörjning är en viktig samhällsfunktion. En samhällsstörning som påverkar tillgången till rent dricksvatten påverkar hela samhället och berör alla typer av verksamheter i kommunen.

På den här sidan

Planering

I en kritisk situation, då många ska förses med nödvatten, måste kommunens ledning fatta beslut om prioriteringar för att de mest sårbara och samhällsviktiga verksamheterna ska få dricksvatten i ett tidigt skede. Det gäller också om att skaffa sig en plan b när till exempel elen försvinner, vid it­störningar eller bortfall av nödvändiga leveranser. Här kan du läsa om flera olika saker som det behöver finnas en planering för.

  • Nödvattenplanering

    I en kritisk situation, då många ska förses med nödvatten, måste kommunens ledning fatta beslut om prioriteringar för att de mest sårbara och samhällsviktiga verksamheterna ska få dricksvatten i ett tidigt skede.

    Som stöd i planeringen har Livsmedelsverket tagit fram en nödvattenguide, som kan användas som ett metodstöd av kommunen som har det geografiska områdesansvaret på lokal nivå och dricksvattenproducenten som är ytterst ansvarig för försörjningen enligt lagstiftningen. Vattentjänstlagen reglerar primärt den långsiktiga vattenförsörjningen och inte specifikt distribution av nödvatten. En viktig avgränsning i vattentjänstlagen är att huvudmannens ansvar endast gäller inom verksamhetsområdet. En situation som kräver nödvatten kommer alltid att innebära ett behov av prioritering utifrån vad som har påverkan på i första hand liv­ och hälsa. En nödvattenförsörjning innebär också att vatten inte kan tillhandahållas genom det ordinarie ledningssystemet. Varje aktör måste därför själv planera för en situation där kommunen endast kan tillhandahålla vatten av dricksvattenkvalitet i tankar och mindre kärl, och i mindre mängder än normal konsumtion. Beroende på aktörers olika konsekvenser för liv­ och hälsa kommer tid för leveranserna också att variera. När det gäller privata hushåll med egen brunn ingår dessa inte i verksamhetsområdet. De har dock som andra hushåll möjlighet att hämta nödvatten på platser där detta anordnas. Därmed finns det anledning att också ta hänsyn till dessa hushåll då en torkasituation kan ge ett ökat tryck på allmänna utskänkningsplatser av nödvatten.

    Planeringen bör utgå från kommunens geografiska områdesansvar, vilket innebär att kommunen har ett ansvar att verka för samordning mellan olika aktörer i kommunen om nödvattenplaneringen, men även vid en konkret krishantering. Vid en krishantering har kommunen även ett ansvar för att informationen till allmänheten ska samordnas.

    Som stöd i nödvattenplanering finns följande dokument:

    • Guide för planering av nödvattenförsörjning. Livsmedelsverket, 2017
    • Operativa åtgärder vid vattenkris med nödvattenförsörjning. Livsmedelsverket, 2011
    • Strategi vid vattenkris med nödvattenförsörjning. Livsmedelsverket, 2011
  • Att upprätthålla funktionalitet

    Kontinuitetshantering är en metod som dricksvattenproducenter kan använda för att stärka den egna förmågan. Kontinuitetshantering handlar om att planera för att upprätthålla sin verksamhet på en tolerabel nivå, oavsett vilken störning den utsätts för. Det handlar om att skaffa sig en plan b när t.ex. elen försvinner, vid it­störningar eller bortfall av nödvändiga leveranser.

    Myndigheten för civilt försvar tillhandahåller stöd för arbetet med kontinuitetshantering. För fullständig metodbeskrivning samt fördjupning se Kontinuitetshantering för samhällsviktig verksamhet – En lathund riktad till dig som ska driva arbetet i din organisation (MSB1406 – juni 2019) och tillhörande stöddokument. Det finns även ett framtaget förenklat exempel på hur kontinuitetshantering kan genomföras för den kritiska processen produktion av dricksvatten vid t.ex. ett kommunalt vattenverk.

    Läs mer om kontinuitetshantering

  • Krisplaner för dricksvatten

    För att vara förberedd för oväntade eller sällsynta händelser bör det i förväg finnas en planering. Planeringen kan exempelvis innefatta arbetsrutiner, förberedda beslut, krisorganisationens bemanning, kontaktlistor och så vidare. Ett viktigt underlag som bör tas fram innan en kris inträffar är en kartläggning av dricksvattenanvändarna inom det geografiska området. Kartläggningen tillsammans med identifierade resurser är underlag för att ta beslut på kommunledningsnivå om olika prio riteringar av dricksvatten för olika scenarier. Detta görs lämpligen med stöd av Livsmedelsverkets guide för nödvattenplanering.

    Risk­ och sårbarhetsanalysen (RSA) är ett av de underlag som kan användas för att identifiera vilka händelser som kan tänkas inträffa i kommunen som kan komma att påverka dricksvattenförsörjningen. Andra underlag kan till exempel vara erfarenheter från tidigare inträffade händelser eller övningar.

    Livsmedelsförsörjning för kommun och länsstyrelse, livsmedelsverket.se

    Krisberedskap och civilt försvar – livsmedelsförsörjning, livsmedelsverket.se

  • Nödvattenplanering

    I en kritisk situation, då många ska förses med nödvatten, måste kommunens ledning fatta beslut om prioriteringar för att de mest sårbara och samhällsviktiga verksamheterna ska få dricksvatten i ett tidigt skede.

    Som stöd i planeringen har Livsmedelsverket tagit fram en nödvattenguide, som kan användas som ett metodstöd av kommunen som har det geografiska områdesansvaret på lokal nivå och dricksvattenproducenten som är ytterst ansvarig för försörjningen enligt lagstiftningen. Vattentjänstlagen reglerar primärt den långsiktiga vattenförsörjningen och inte specifikt distribution av nödvatten. En viktig avgränsning i vattentjänstlagen är att huvudmannens ansvar endast gäller inom verksamhetsområdet. En situation som kräver nödvatten kommer alltid att innebära ett behov av prioritering utifrån vad som har påverkan på i första hand liv­ och hälsa. En nödvattenförsörjning innebär också att vatten inte kan tillhandahållas genom det ordinarie ledningssystemet. Varje aktör måste därför själv planera för en situation där kommunen endast kan tillhandahålla vatten av dricksvattenkvalitet i tankar och mindre kärl, och i mindre mängder än normal konsumtion. Beroende på aktörers olika konsekvenser för liv­ och hälsa kommer tid för leveranserna också att variera. När det gäller privata hushåll med egen brunn ingår dessa inte i verksamhetsområdet. De har dock som andra hushåll möjlighet att hämta nödvatten på platser där detta anordnas. Därmed finns det anledning att också ta hänsyn till dessa hushåll då en torkasituation kan ge ett ökat tryck på allmänna utskänkningsplatser av nödvatten.

    Planeringen bör utgå från kommunens geografiska områdesansvar, vilket innebär att kommunen har ett ansvar att verka för samordning mellan olika aktörer i kommunen om nödvattenplaneringen, men även vid en konkret krishantering. Vid en krishantering har kommunen även ett ansvar för att informationen till allmänheten ska samordnas.

    Som stöd i nödvattenplanering finns följande dokument:

    • Guide för planering av nödvattenförsörjning. Livsmedelsverket, 2017
    • Operativa åtgärder vid vattenkris med nödvattenförsörjning. Livsmedelsverket, 2011
    • Strategi vid vattenkris med nödvattenförsörjning. Livsmedelsverket, 2011

Utbildning och övning

Övningsverksamhet

Ett av de mest effektiva sätten för att öka förmågan att hantera en dricksvattenstörning är att öva. Enligt överenskommelse om kommunernas krisberedskap ska kommunen ha en regelbundet utbildad och övad krisorganisation. Även beredskapsfunktioner inom till exempel kommunalteknisk försörjning ska vara utbildade och övade.

För att identifiera vilka förmågor som behöver övas kan bland annat RSA:n utgöra ett underlag.

Återkommande övningar kan bland annat bidra till att

  • klargöra roller och ansvar, både inom den egna verksamheten och mellan övriga aktörer som involveras vid en dricksvattenstörning
  • utveckla krishanteringsförmåga och krisledning
  • öka förmågan att fatta snabba och riktiga beslut
  • testa och utveckla befintliga planer
  • visa på behov av ytterligare utbildning och/eller övning.

Exempel på övningsscenarier som inspirationÖvningshandbok för dricksvattenproducenter, livsmedelsverket.se