Räddningstjänst: Risker och sårbarheter

Det finns dels en rapport ”Beskrivning av olyckor som kan leda till räddningsinsats” som stöd till kommunernas arbete med att identifiera och beskriva vilka risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsats enligt LSO. Det finns även en ”Riskkatalog” kopplad till Handbok i kommunal krisberedskap som beskriver olika riskområden och är i första hand framtagen som ett stöd i kommunernas arbete med risk­ och sårbarhetsanalys (RSA).

Flertalet av de olyckor som kan leda till räddningsinsats, och som kan inträffa i en kommun är relativt likartade för landets kommuner. Enligt föreskrifterna om innehåll och struktur i kommunens handlingsprogram ska kommunerna i sina handlingsprogram beskriva sina risker för ett antal utpekade olyckstyper. Detta är olyckstyper som i större utsträckning kan inträffa inom varje kommun och som kan resultera i stora konsekvenser på liv, hälsa, egendom och miljö, samt omfattande räddningsinsatser.

Flera av dessa olyckstyper har även anknytning till och går in i de riskområden som beskrivs i handbokens Riskkatalog, såsom oljeutsläpp och föroreningsolyckor till sjöss, olyckor vid evene­ mang och folksamlingar, ras och skred, skogs­ och vegetationsbränder och översvämningar.

Utöver risker för olyckor som kan leda till räddningsinsatser som den kommunala räddningstjänsten agerar på för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön, så kan flera risker påverka kom­ munens organisation för räddningstjänst. I riskkatalogen finns fördjupningsmaterial om till exempel elektromagnetiska hot, störning­ ar i satellitbaserade navigationssystem och vattenbrist.

Handbok i kommunal krisberedskap – riskkatalogBeskrivning av olyckor som kan leda till räddningsinsats

Kommunen ska identifiera och analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa och hur dessa kan påverka den egna verksamheten. Arbetet ska värderas och sam­ manställas i en RSA vid varje ny mandatperiod. Av kommunens RSA ska det framgå vilka risker och sårbarheter som finns i kommunen och hur de påverkar den egna verksamheten. Här följer ett antal exempel på risker som kan påverka räddningstjänstorganisationen.

Epidemi och pandemi

En epidemi är ett utbrott av något, vanligen infektionssjukdomar, som sprider sig mellan människor. En pandemi är en epidemi eller infektion som sprids och smittar människor i stora delar av världen och som ofta kan leda till stora konsekvenser för samhället.
Vid en pandemi kan händelseförloppet vara komplext och långdraget. Belastningen inom sjukvården kan bli mycket hög. Även andra samhällssektorer kan samtidigt påverkas av ökad belastning och/eller omfattande sjuk­ frånvaro hos personalen. Coronaviruset som börjades spridas i början av 2020 orsakade en global samhällsstörning och hade stora konse­ kvenser på kommunal verksamhet. Pandemin innebar stora påfrestningar på räddnings­ tjänstorganisationens planering och resurser.

Elavbrott och It-störning

Samhället är beroende av elektricitet och utan el slutar bland annat vattenförsörjning och avlopp att fungera. Beroendet av en fungerande it­infrastruktur ökar i takt med att digitaliseringen växer vilket medför att störningar i it­leveransen kan leda till stor påverkan på verksamheten. Störningar kan till exempel ske genom överbelastnings­ attacker med syfte att it­systemen inte ska kunna användas eller genom driftstörningar där tekniska lösningar, till exempel hårdvara eller servrar, inte fungerar. Driftstörningar kan exempelvis påverka hantering i digitala verksamhetssystem samt tele­ och data­ kommunikation.

Handbok i kommunal krisberedskap – Elektroniska kommunikationer

Handbok i kommunal krisberedskap – It

Pågående dödligt våld

Pågående dödligt våld kan inträffa varhelst det finns människor. Attentat, som ofta benämns pågående dödligt våld i publik miljö (PDV­händelse), är ett begrepp som rymmer händelser, inklusive terror, där det gemensam­ma består i att en eller flera gärningspersoner genomför ett attentat med livsfarligt våld. Vid ett attentat kommer händelsen och situatio­ nen vara svår att tolka, eftersom den kraftigt avviker från det normala och vardagliga. En oklar lägesbild och en upplevd kaotisk situa­ tion medför att prioriteringar, snabba beslut och agerande kan bli en utmaning.

Handbok i civil beredskap för kommuner – kapitlet Skydd mot pågående dödligt våld i publik miljö

Handbok i civil beredskap för kommuner – Kommunala gator

Utsläpp av farliga ämnen

Utsläpp av farliga ämnen (som till exempel brandfarliga, explosiva, giftiga, frätande eller radioaktiva) kan leda till allvarliga skador på människor, egendom eller i miljö, men kan också leda till omfattande samhällsstörningar såsom långvariga avstängningar av samhälls­ viktig verksamhet eller kritisk infrastruktur. Utsläpp av farliga ämnen kan ske vid trans­ porter av farligt gods på väg eller järnväg, eller från industrier eller andra verksamheter som hanterar farliga ämnen. I alla kommu­ner hanteras farliga ämnen som kan leda till större olyckor där det finns risk för stora konsekvenser, inte minst i anslutning till bensinstationer eller drivmedelsstationer som finns i alla kommuner i landet. Ett exempel på händelse är en kraftig explosion i ett fyrverkerilager i Ljungby som inträffade i maj 2021 med omfattande skador som följd.

Transport av farligt gods – händelserapportering 2007–2019

Explosion i fyrverkerilager, Ljungby 2021

Oljeutsläpp längs kust

I alla kommuner med kust mot statligt vatten kan det inträffa fartygsolyckor till sjöss som orsakar omfattande utsläpp av olja eller andra skadliga ämnen som driver i land på kommunens stränder, som i sin tur leder till omfattande ekologiska och ekonomiska konsekvenser. I september 2011 inträffade en fartygskollision utanför Jyllands nordvästkust med ett omfattande oljeutsläpp på Tjörn som följd. Skyfall är ett problem som kan beröra alla kommuner i Sverige även om det är något vanligare i söder. Oftast förekommer extrem nederbörd under den varma årstiden. Skyfall kan orsaka stora samhällsstörningar och ekonomiska skador. Hur stora konsekvenserna blir efter ett skyfall beror dels på hur stora mängder nederbörd som kommer under en begränsad tidsperiod, dels på områdets karaktär och kapaciteten för att leda undan den mängd nederbörd som faller i det drabbade området.Handbok i civil beredskap för kommuner – Kommunens beredskap för dammhaveriRiskkatalog – Oljeutsläpp och för- oreningsolyckor till sjössRiskbild för oljeolyckor till sjöss – en kunskapsöversikt för Östersjön, Västerhavet och de stora sjöarna

Översvämmningar

Översvämningar utmed sjöar och vatten­ drag inträffar oftast under perioder med riklig och långvarig nederbörd och när markvattenhalterna är höga. Ofta kan sådana perioder uppstå i samband med snösmältning. Översvämningarna kan då ofta bli långvariga och vattnet sjunker undan långsamt. Över­ svämningar sker utmed kusterna på grund av stigande havsnivåer ofta i samband med stormar. Kustöversvämningar är oftast kort­ variga och vattnet kvarstår inte under så lång tid men kan förorsaka stora och kostsamma skador. En översvämning kan orsaka stora skador på människor, egendom och miljö. Översvämningar av vägar kan innebära att framkomlighet för räddningsfordon och ambulanser omöjliggörs. Ett exempel på händelse är översvämningarna i Kronobergs län som inträffade vintern 2020.

Riskkatalogen – Översvämningar

Ras och skred

Ras och skred, är snabba massrörelser i jordtäcket eller i berggrunden, som kan skada människor och orsaka stora skador dels på mark och byggnader inom det drabbade om­ rådet, dels inom det markområde nedanför slänten där skred­ och rasmassorna hamnar. Ett skred eller ras är i många fall en följd av en naturlig erosionsprocess och kan utlösas av riklig nederbörd eller av mänskliga ingrepp i naturen. En gemensam nämnare är att både skred och ras kan inträffa utan förvarning. I små vattendrag kan erosion leda till att mindre ras och skred förekommer i strandkanten. Om­ råden med brant terräng kan drabbas av ras och slamströmmar. Även branta klintkuster utsätts för erosion på grund av havets och vågornas inverkan vilket kan leda till ras.

Riskkatalogen – Ras och skred

Skogsbränder

Skogs­ och vegetationsbränder är vanligt förekommande i Sverige. Gräsbränder utgör ungefär hälften av räddningsinsatserna till vegetationsbränder men är ofta begränsade i yta. Skogsbränder inträffar vanligen mellan april till september med en topp oftast under juni till augusti. De flesta och svåraste skogs­ bränderna inträffar vid långvarig torka och ofta i kombination med att vindhastigheten är hög. Variationen har varit mycket stor mellan åren i hur många och hur omfattande bränderna i vegetation har varit. För de flesta av bränderna har det inte gått att bedöma hur branden startade men den vanligaste orsaken är olika mänskliga aktiviteter. En mindre andel av alla bränder har en naturlig orsak i form av åska då blixtnedslag antänt vegetationen. Skogsbränder kan leda till att människors hälsa påverkas, att människor omkommer och att stora ekonomiska värden går förlorade, framförallt för skogsnäringen. Skogsbränder kan påverka viktiga samhälls­ funktioner och ge konsekvenser i form av strömavbrott och avstängda vägar eller järnvägar.

Riskkatalogen – Skogs- och vegetationsbränder

Riskkatalogen – Åska och blixtnedslag