Genomförande av val: Risker och sårbarheter

Trots att systemet som helhet är mycket svårt att påverka finns det risker som valadministrationen behöver reducera för att stärka förmågan att motstå störningar.

Politisk propaganda i anslutning till röstningmottagningsstället

På ett röstmottagningsställe eller i ett utrymme intill detta får det inte förekomma propaganda eller annat som syftar till att påverka eller hindra väljarna i deras val. 8 kap 3 § vallagen (2005:837).

Syftet med bestämmelsen bottnar i två av valsystemets grundläggande regler, nämligen att valen ska vara fria och hemliga samt att väljaren ska vara ostörd och skyddad från påverkan under tiden hen röstar. Kommunens valnämnd bör ge vägledning, genom till exempel riktlinjer, kring hur vallagens bestämmelser ska tolkas. Detta eftersom vallagen inte preciserar vad som är otillåten propagandayttring och att det är röstmottagarna som primärt har ansvaret för att förbudet mot politisk propaganda efterlevs. Det är viktigt att kommunicera eventuella riktlinjer med partiorganisationer så att de kan planera sina aktiviteter utifrån rådande bestämmelser.

Det är röstmottagarna som ansvarar för ordningen på röstmottagningsstället och de personer som vistas i lokalen eller i ett utrymme intill ska rätta sig efter de anvisningar som röstmottagarna ger. Om anvisningarna inte följs får röstmottagarna vid behov uppmana en person att lämna lokalen eller utrymmet. Röstmottagningen kan avbrytas tillfälligt ifall oordning uppstår som påverkar genomförandet av röstmottagningen.

Falsk och vilseledande information

Vilseledande information kan skapa oro, underblåsa hat och tvivel och göra samhället mer sårbart och är något som man bör vara vaksam på i samband med val. Det kan utnyttjas av intressen som vill hota och störa det svenska samhället och vårt självständiga beslutsfattande och kan utmana befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet och våra grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter.

Under de senaste åren har dataintrång, cyber-attacker och påverkansoperationer styrda av främmande makt kraftigt ökat. Enligt den svenska militära underrättelsetjänsten sker denna verksamhet i princip varje dag året runt.

Valens genomförande kan påverkas på flera olika sätt:

• direkta försök att manipulera valutgången
• dataintrång hos politiska partier för att komma över, förstöra eller förfalska viktig information
• spridandet av desinformation för att påverka valgenomförandet eller förtroendet för genomförandet av val.

Inför de allmänna valen 2022 genomförde MPF kampanjen ”Bli inte lurad” med syftet att stärka samhällets förmåga att känna igen falsk och vilseledande information och öka samhällets motståndskraft.

Bli inte lurad, mpf.seAtt möta informationspåverkan: handbok för kommunikatörer, mpf.se

Hot mot röstmottagare och förtroendevalda

Från valen 2018 har flera kommuner rapporterat om att det förekom hot och våld mot röstmottagare på röstmottagningsställena.
Det handlade om rasism, hot och kränkningar. Det finns en risk att den här typen av händelser försvårar rekryteringen av röstmottagare och många kommuner har redan problem med att andelen erfarna röstmottagare minskar och att det är särskilt svårt att rekrytera lämpliga personer som ordföranden och ersättare för ordförande. Valmyndigheten lyfter fram i sin rapport från valen 2018 att det är mycket viktigt att dessa händelser tas på allvar och utreds av rättsvårdande myndigheter.

Om eller när hot mot förtroendevalda inträffar är det kommunen eller regionen där den förtroendevalde har sitt uppdrag som ansvarar för anmälan av händelsen och efterföljande stöd. Polisen använder sig av begreppet demokratibrott för att signalera allvaret när politiker utsätts för angrepp i sitt förtroendeuppdrag.

Erfarenheter från val, val.seAtt hantera hot, hat och våld mot förtroendevalda, skr.se