Genomförande av val: Planering, utbildning och övning

Det är viktigt att de individer som arbetar med valgenomförandet är lojala och pålitliga i det uppdrag de har att utföra. Det är också viktigt att anställda skyddas mot otillbörlig påverkan, hot och hat. Genom att inkludera personalfrågorna i kommunens systematiska säkerhetsarbete säkerställer kommunen en hög motståndskraft mot antagonistisk påverkan.

Hur kommunerna organiserar arbetet med förberedelserna inför ett val ser olika ut.
Vanligtvis brukar kommunen utse en eller flera tjänstepersoner som ska arbeta med valen, de kan till exempel ha rollen ”valsamordnare”. Större kommuner har flera valsamordnare och organiserar sig genom att upprätta ett särskilt valkansli. Många kommuner stärker upp sin organisation med att göra tillfälliga rekryteringar av personal för själva valperioden som ska arbeta med att planera för genomförandet av val, att hantera förtidsröster och röster, att räkna röster och att ta fram det preliminära resultatet.

En prövning av sökandens pålitlighet och lojalitet vid rekrytering minskar risken för angrepp mot valens genomförande och försök att undergräva förtroendet för genomförandet av allmänna val. Omfattas verksamheten som medarbetaren ska arbeta inom av säkerhetsskyddslagen kan särskilda bestämmelser gälla, men det är möjligt att även i andra fall göra en bedömning av lämpligheten exempelvis genom samtal och referenstagning.

Att rekrytera röstmottagare kan vara svårt eftersom kommunerna är i behov av många, ibland hundratals eller tusentals i större kommuner. Samtidigt som det är viktigt att det finns röstmottagare som kan genomföra valen behöver kommuner vidta åtgärder för att säkerställa att personer som inte är lojala, pålitliga eller som har sårbarheter kan komma att utnyttjas av antagonister, inte får uppdrag som röstmottagare.

Frågan om säkerhet bör, om det är möjligt, ingå vid rekrytering av röstmottagare, dock kan en förenklad process vara tillräcklig. En metod kan vara att genomföra gruppintervjuer.

Att förordna röstmottagare som redan är anställda inom kommunen kan vara en metod för att säkerställa att det finns tillräckligt med röstmottagare som kommunen har god personkännedom om.

Att röstmottagare blir sjuka eller anmäler sent förhinder, till och med så sent som på valdagens morgon eller under själva valdagen, måste valnämnden vara beredd på. Att upprätta en lista med röstmottagare som inte har fått något uppdrag och som kan rycka in med kort varsel kommer underlätta arbetet. Vallagens utbildningskrav gäller även för dessa röstmottagare vilket innebär att reserver behöver utbildas i god tid innan valen.

Följande typer av lokaler eller förvaringsutrymmen behövs för det kommunala valgenomförandet:

• lokal för förvaring av det egna materialet som ska användas vid röstmottagning, som till exempel valurnor och valskärmar samt förvaring av valmaterial från Valmyndigheten, som till exempel valsedlar och valkuvert
• lokal för förvaring av förtidsröster och röster
• lokal för valkansliets arbete
• lokaler för förtidsröstning
• vallokaler
• lokal för mottagning på valnatten
• lokal för valnämndens preliminära rösträkning (uppsamlingsräkningen).

Lokaler för genomförandet av allmänna val är särskilt skyddsvärda eftersom lokalerna behövs för att valen ska kunna genomföras, men också för att det som finns i lokalerna är centralt för genomförandet av val. Lokalerna bör skyddas från olika former av antagonistisk påverkan, såsom anlagd brand eller översvämning, stöld och annan förstörelse. Det som är skyddsvärt, exempelvis förtidsröster, förvaras dessutom med fördel i särskilda förvaringsenheter (säkerhetsskåp eller värdeskåp).

Under valperioden är det bra att säkerställa skalskydd och ha en stärkt bevakning av de lokaler som fungerar som röstmottagningsställen och där valmaterial, förtidsröster och röster förvaras. Polismyndighetens och räddningstjänstens förmåga att skydda lokaler och förvaringsutrymmen ökar om de har god kännedom om vilka lokaler och utrymmen som används. Även väktare eller annan personell bevakning kan bidra till att reducera risken för sabotage eller liknande mot lokalerna. Finns det tecken på att det skulle kunna uppstå oroligheter i eller i anslutning till en lokal kan det vara nödvändigt att ha bevakning i lokalen. Ronderande bevakning är också ett alternativ.

Många väljare väljer att rösta i förtid. Valnämnderna brukar vilja hitta röstningslokaler med hög tillgänglighet och på platser där många passerar, till exempel kommersiella lokaler som köpcentrum eller liknande. En sak att vara varse om är att det i den typen av lokaler kan vara svårt att garantera väljarna det skydd som vallagen kräver för ett röst-mottagningsställe.

Lokalen där röstning ska äga rum ska vara tydligt avgränsad och även i övrigt lämpad för ändamålet så att väljare inte hindras eller störs under röstningen. Den ska inte ha anknytning till en viss politisk sammanslutning och den bör inte ha anknytning till en viss religiös sammanslutning eller till ett visst företag som kan påverka väljaren i samband med röstningen.

Ofta används lokaler där kommunen är fastighetsägare, till exempel bibliotek, skolmatsalar och gymnastikhallar. Under förtidsröstningen är det vanligt att röstningslokalen även har en ordinarie verksamhet som är igång samtidigt. Det är viktigt att ha en dialog med verksamhetsansvariga för att säkerställa att det finns en gemensam planering och beredskap för säkerhetsrelaterade frågor.

Alla fastigheter har lås- och larmsystem och det är bra att ha en tidig dialog med fastighetsägaren så att det inte är några problem för röstmottagarna att komma in i vallokalen på valdagens morgon för att vallokalerna ska kunna öppna i tid. Tänk också på att den preliminära rösträkningen som sker i vallokalen efter att röstningen avslutats är offentlig och att allmänheten ska kunna komma in i vallokalen.

Vid möblering av lokalen är det viktigt att tänka på att få till ett så bra flöde som möjligt för de som ska rösta i lokalen. Tänk också på att inte blockera utrymningsvägar.

Det kan vara bra att planera för reservlokaler till att förvara valmaterial och förtidsröster om de ordinarie lokalerna inte kan användas på grund av till exempel en anlagd brand eller översvämning. Även en plan för hur en vallokal eller röstningslokal kan ersättas bör tas fram. Säkerställ att det finns extra valmaterial, allt från valurna till valkuvert, som snabbt kan transporteras till det nya röstmottagningsstället.

Valmaterial måste finnas för att kunna genomföra val. Därför bör kommunen skydda valmaterialet mot otillbörlig påverkan. Det är bra om lokalen där materialet förvaras är utrustad med larm (både vad gäller inbrott och brand). Vid behov kan även särskild rondering av väktare vara ett sätt att stärka beredskapen.

Det är en fördel om extra valmaterial kan förvaras på röstmottagningsställena men ibland är utrymmena begränsade. Valnämnden bör vara beredd på att med kort varsel bege sig till röstmottagningsställena för att fylla på nytt valmaterial, det kan till exempel röra sig om valsedlar eller valkuvert. Detta gäller både under förtidsröstningen och på valdagen.

När man talar om valmaterial är det lätt att endast tänka på det material som är direkt förknippat med val, så som valskärmar, valsedlar med mera. Det kan även vara bra att ha ett förråd av ficklampor och powerbanks vid strömavbrott.

Stora mängder valmaterial, förtidsröster och röster behöver transporteras på ett säkert sätt för att trygga genomförandet av val. Transporterna behöver skyddas både mot angrepp och manipulation såväl som desinformation vars syfte är att underminera förtroendet för valen.

Utbildning och rutiner för de personer som sköter transporten är grunden för att skydda transporterna. Några åtgärder som bidrar till säkrare transporter är att alltid vara minst två personer som genomför transporterna, att Polismyndigheten har kännedom om transporterna samt att det skyddsvärda förvaras i ett låst utrymme (till exempel ett låst bagageutrymme).

Exempel på skyddsvärda transporter:

• mottagning och hämtning av valmaterial från förråd
• leverans av valmaterial till vallokaler och röstningslokaler
• transport av förtidsröster från röstningslokaler
• transport av förtidsröster till vallokaler
• transport av röster från vallokal till valnämnden
• transport av röster från valnämnden till länsstyrelsen, både på valnatten och efter valnämndens preliminära rösträkning (uppsamlingsräkningen).

På valnatten när valdistrikten ska transportera rösterna till valnämnden ska det göras av minst två personer. Valnämnden tar emot rösterna och ska sedan transportera dem till länsstyrelsen. Att ha väktare på plats i och utanför lokalen dit alla valdistrikt åker för att lämna rösterna kan vara nödvändigt. Likaså kan väktare behöva följa med när valnämnden överlämnar rösterna till länsstyrelsen.

Under de veckor förtidsröstning pågår och under valdagen är det viktigt att valadministrationen finns tillgänglig och att röstmottagare, allmänhet och media kan nå dem, antingen via telefon eller via mejl. Ett fungerande telefonnät och internet är därmed av stor vikt. Det finns även behov av att komma åt vissa datasystem, det kan till exempel handla om att rapportera in antal förtidsröster som har tagits emot samt informera väljare om vilken vallokal hen ska rösta i på valdagen.

Om It-systemet är ur funktion någon gång under röstningsperioden kan det vara bra att ha kontaktuppgifter till röstmottagare och andra nyckelpersoner utskrivet på papper.

Med allmänna val menas val till riksdagen, kommun- och regionfullmäktige och val till Europaparlamentet. Val till riksdagen, kommun- och regionfullmäktige genomförs samtidigt och äger rum den andra söndagen i september vart fjärde år.

Val till Europaparlamentet äger rum vart femte år. Valet genomförs enligt respektive medlemslands nationella vallag och i Sverige är valdagen alltid en söndag, detta innebär att medlemsstaterna inte röstar på samma dag.

Hur valen går till regleras bland annat i vallagen (2005:837) och Valförordningen (SFS 2005:874).

Förutom allmänna val kan även folkomröstning äga rum. Nationella folkomröstningar rör hela landet. En folkomröstning är oftast rådgivande, men kan också vara beslutande. Det är riksdagen som beslutar om en folkomröstning ska genomföras samt om det ska vara en rådgivande folkomröstning eller en folkomröstning i en grundlagsfråga, vilken kan vara bindande. I princip gäller samma regler som vid riksdagsval, om inget annat beslutas.

En folkomröstning kan också genomföras enbart inom en kommun eller region, det kallas för kommunal folkomröstning. Kommunala folkomröstningar är endast rådgivande. En rådgivande folkomröstning ska hållas i en fråga om minst tio procent av de röstberättigade begär det och om inte två tredjedelar av närvarande ledamöter i fullmäktige motsätter sig det. Kommunala folkomröstningar kan hållas både i samband med allmänna val eller mellan ordinarie valtillfällen. En kommunal folkomröstning administreras av den kommun som beslutat om omröstningen. Vid folkomröstning i en hel region ansvarar en kommun för den övergripande administrationen.

Innan fullmäktige kan besluta om dagen för folkomröstningen ska samråd med Valmyndigheten äga rum, detta måste ske senast tre månader före omröstningsdagen. Det finns en särskild lag som reglerar kommunala folkomröstningar, lag (1994:692) om kommunala folkomröstningar.

Ett extra val till riksdagen, kommun- och regionfullmäktige kan vara nödvändigt om det blir en politisk kris och hålls mellan ordinarie val. Extra val ska genomföras inom tre månader från det att beslut har fattats.

Valresultat kan överklagas hos Valprövnings-nämnden som kan besluta att ett val ska göras om. Det kallas omval och ska genomföras inom tre månader från det att Valprövningsnämnden fattat beslutet.

Val till Sametinget hålls vart fjärde år den tredje söndagen i maj. Tre myndigheter delar på ansvaret; Sametingets valnämnd, Länsstyrelsen i Norrbottens län och Valmyndigheten.

Kyrkoval i Svenska kyrkan äger rum vart fjärde år. Genomförandet av valet ansvarar Svenska kyrkan för.

I valet till riksdagen är landet indelat i valkretsar, geografiskt avgränsade områden som bland annat finns för att representationen i landet ska vara proportionell. Det kan även finnas valkretsar i valen till kommun- och regionfullmäktige.

En kommun är indelad i valdistrikt och enligt vallagen ska ett valdistrikt omfatta mellan 1 000 och 2 000 röstberättigade, dock kan undantag göras. Inför varje val ska kommunen se över valdistrikten. Förslag på förändringar av valdistrikten ska inom kommunen beslutas av kommunfullmäktige och därefter skickas kommunens förslag till länsstyrelsen som fattar beslut om distrikten. För varje valdistrikt ska det finnas en vallokal.

För att få rösta måste väljaren fylla 18 år senast på valdagen. Därutöver finns det särskilda regler för de olika valen. Rösträtten bestäms 30 dagar före valdagen och grundar sig på uppgifter i Skatteverkets folkbokföringsregister. Uppgifter om väljarnas rösträtt förs sedan in i en röstlängd som används på valdagen för att pricka av de väljare som röstar.

Det finns olika sätt att rösta:

• i vallokal på valdagen – vilken vallokal väljaren ska rösta i står angivet på röstkortet. På valdagen ska det i varje kommun även finnas en förtidsröstningslokal som är öppen och i den kan vem som helst rösta.
• förtidsrösta – förtidsröstningen startar 18 dagar innan valdag och kan göras i vilken röstningslokal som helst i hela Sverige. Det går att ångra en förtidsröst genom att rösta i vallokal på valdagen.
• rösta från utlandet – antingen via brevröst eller förtidsrösta på vissa ambassader och konsulat. För att brevrösta behövs ett särskilt brevröstningsmaterial som beställs antingen från Valmyndigheten, utlandsmyndigheten eller från kommunen. Brevröst får tidigast göras i ordning 45 dagar före valdagen.

Om väljaren behöver hjälp med att rösta kan hen rösta med hjälp av:

• bud – är till för väljare som på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller ålder inte själva kan ta sig till ett röstmottagningsställe. De kan istället lämna sin röst till ett bud. Vem som får vara bud regleras i vallagen. Ett särskilt material behövs för budröstning.
• ambulerande röstmottagare – är till för väljare som på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller ålder inte själva kan ta sig till ett röstmottagningsställe. De kan istället lämna sin röst till ambulerande röstmottagare. Det är valnämnden som utbildar och förordnar ambulerande röstmottagare.

I röstlängden framgår vem som är röstberättigad i vilket val. När en väljare röstar på valdagen markerar röstmottagarna i röstlängden vem som röstat och i vilket val, även väljare som har förtidsröstat markeras i röstlängden. Vidare anges hur väljarens identitet har kontrollerats.

Röstlängden är särskilt skyddsvärd och bör vara under ständig uppsikt.

Rösträtt och röstlängd, val.se

På röstkortet finns information om vilka val som väljaren har rösträtt i samt vilket valdistrikt väljaren hör till och vilken vallokal som väljaren är knuten till. Röstkortet skickas ut av Valmyndigheten till väljarens folkbokföringsadress och ska vara väljaren tillhanda senast 18 dagar före valdagen. Vid förtidsröstning är röstkort ett krav, dock inte vid röstning i vallokal på valdagen.

Om väljaren har tappat bort sitt röstkort eller förlorat det på något annat sätt kan hen beställa ett dubblettröstkort hos Valmyndigheten eller hos valnämnden.

Det finns tre olika typer av valsedlar; partivalsedlar, namnvalsedlar och så kallade blanka valsedlar. Partivalsedlar är valsedlar med partiets namn och valtyp medan namn-valsedlar förutom valtyp och partinamn
innehåller namn på kandidater som för partiets räkning vill ta en plats i något av riksdagen, kommun-, regionfullmäktige eller Europaparlamentet. Blanka valsedlar har varken parti- eller kandidatnamn utan enbart valtyp markerat.

Valsedlarna har olika färg beroende på typ av val:

• gula valsedlar för valet till riksdagen
• vita valsedlar för valet till kommunfullmäktige samt för valet till Europaparlamentet
• blåa valsedlar för valet till regionfullmäktige.

På alla röstmottagningsställen ska platsen där väljarna tar valsedlar vara avskärmad och fri från insyn. Röstmottagarna behöver därmed hålla ordning på kön till valsedelställen och se till att en väljare i taget får möjlighet att välja valsedlar helt fritt från insyn. Röstmottagarna behöver också kontrollera ordningen bland valsedlarna i valsedelställen.