Genomförande av val: Beskrivning, ansvar och roller

Sverige har utsatts för medvetna angrepp på valgenomförandet och tendenser i vår omvärld visar på behov av en förstärkning av skyddet av allmänna val. Det kan vara statsaktörer, särskilda grupper eller enskilda som utför angrepp i form av cyberangrepp, sabotage, stölder och desinformation.
I samband med valen 2014 förekom fysiska angrepp mot vallokaler och under valen 2018 och 2019 förekom bland annat cyberangrepp, medveten ryktesspridning samt stölder och sabotage i begränsad omfattning. Vid valen 2022 var en klar majoritet av de incidenter som rapporterades in till Valmyndigheten relaterade till valsedlar, det handlade om att valsedlar försvann, stals eller gömdes. Sammantaget har hotbilden mot allmänna val de senaste åren utvecklats i en negativ riktning.

Läs mer om säkerhet och tillgänglighet vid val (SOU 2021:96), regeringen.se

I Brottsbalken 17 kap. 8 § framgår det att om någon försöker hindra omröstningen, förvanska resultatet av omröstningen eller på något annat otillbörligt sätt inverka på omröstningen kan man dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Exempel på ageranden som kan vara straffbara är att gömma valsedlar, ge missledande information om tid eller plats för omröstningen eller hota någon för att hindra hen att rösta. Om brottet är grovt kan man dömas till fängelse i högst fyra år. Valmyndigheten lyfter fram att det är viktigt att misstänkt otillbörlig påverkan på allmänna val noggrant dokumenteras och polisanmäls. En noggrann och detaljerad dokumentation av misstänkt påverkan skapar goda förutsättningar för polis och åklagare att utreda och lagföra eventuella brott.

Olika typer av antagonistiska hot kan förekomma. Med antagonistiska hot menas hot som är avsiktligt illvilliga. Det kan vara terrorism, organiserad brottslighet eller underrättelsehot, men det kan lika gärna vara illvilliga grupper på lokal eller regional nivå eller personer som agerar på egen hand. Syftet med antagonistisk påverkan av val är ofta att påverka eller undergräva förtroendet för demokratin och valens genomförande.

Valmyndigheten benämner det systematiska arbete som valadministrationen utför i syfte att skydda de uppgifter som ska utföras enligt vallagen och andra valrelaterade författningar som ”valsäkerhet”. Valsäkerhet består av skydd mot olyckor, krisberedskap, informationssäkerhet, kontinuitetsplanering, säkerhetsskydd och verksamhetsskydd.

Val till riksdagen ska genomföras vid krigsfara men riksdagen kan besluta att skjuta på det ett år i taget. Förutom riksdagen kan även en krigsdelegation fatta beslut om att skjuta på valets genomförande. I krig får val till riks-dagen endast hållas efter beslut av riksdagen. Båda beslutstyperna ska fattas med kvalificerad majoritet, vilket innebär att beslutet endast blir gällande om minst 3/4 av riksdagens ledamöter röstar för det.

Val kan aldrig genomföras på ett ockuperat område men en situation där främmande makt ockuperar en del av Sverige och sedan drar sig tillbaka skulle kunna motivera val i resten av landet och då kan vissa jämkningar göras.

I varje kommun ska det finnas en valnämnd och som ansvarar för frågor som rör val i kommunen. Valnämnden är en obligatorisk nämnd som alltid måste finnas i en kommun.

Valnämnden ansvarar för den preliminära rösträkningen, både att den genomförs i vallokalen på valnatten och att den så kallade uppsamlingsräkningen1 genomförs. All rösträkning är offentlig och resultatet är preliminärt (vallagen (2005:837), 11–12 kap).

Valnämnden ska även:

• inför varje val se över valdistrikten
• bestämma röstningslokaler och öppethållande under förtidsröstningen
• bestämma röstningslokaler och öppethållande för röstmottagning med begränsat tillträde
• bestämma vallokaler för valdagen
• säkerställa att alla röstmottagningsställen är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning
• rekrytera, utbilda och förordna röstmottagare
• utbilda och förordna ambulerande röst-mottagare samt besluta om vilka dagar och tider det ska vara möjligt att rösta med hjälp av ambulerande röstmottagare
• beställa och tillhandahålla valmaterial
• informera väljare om när, var och hur de kan rösta
• genomföra röstmottagning i kommunen
• ta emot, hämta, sortera och förvara förtidsröster samt distribuera dessa till vallokalerna på valdagen
• genomföra mottagningen av röster från valdistrikten på valnatten
• transportera rösterna till länsstyrelsen inför den slutliga rösträkningen.

Länsstyrelsen ansvarar för frågor om val inom länet samt för utbildning av valnämnderna.

På förslag av kommunfullmäktige är det länsstyrelsen som ska ska besluta om kommunens indelning i valdistrikt.

Länsstyrelsen hanterar valsedelsbeställningar vid val till riksdagen, kommun- och regionfullmäktige och vissa valärenden om deltagande i val. Länsstyrelsen genomför även rättelser i röstlängden.

Länsstyrelsen ansvarar för den slutliga rösträkningen och de förvarar även rösterna fram till dess att nästkommande val har vunnit laga kraft. När det gäller val till kommun- och regionfullmäktige är det länsstyrelsen som fördelar mandaten mellan partierna och för varje valkrets fastställer vilka kandidater som har valts till ledamöter och ersättare.

Valmyndigheten har det övergripande ansvaret för frågor om val. Valmyndigheten ansvarar också för att fördela mandaten i riksdagen och Europaparlamentet samt fastställa vilka kandidater som har valts till ledamöter och ersättare.

Övriga uppgifter som Valmyndigheten ansvarar för är bland annat:

• utveckla och underhålla IT-stödet för valadministrationen
• informera väljarna om när, var och hur man röstar
• ta fram vägledande ställningstaganden
• ta fram utbildningsmaterial (bl.a. handböcker, handledningar, manualer och powerpoints) för länsstyrelser, val-nämnder och röstmottagare
• ansvara för framställning av röstlängder, röstkort, valsedlar, blanketter och kuvert som används vid valen
  
  ta emot partiernas registrering av partibeteckningar samt anmälan om deltagande i val.

Valprövningsnämnden prövar överklaganden av allmänna val och nationella folkomröstningar. Deras beslut är slutliga och kan inte överklagas.

Efter samråd med Utrikesdepartementet bestämmer Valmyndigheten hos vilka svenska utlandsmyndigheter det ska finnas röstningslokaler. Utsedda utlandsmyndigheter ansvarar för röstmottagningen utomlands i samband med allmänna val.

Valmyndigheten och PostNord brukar sluta ett centralt avtal gällande distribution av kommunexterna förtidsröster. Därutöver kan den lokala valmyndigheten, det vill säga valnämnden, sluta ett lokalt avtal med PostNord avseende sortering, förvaring och transport av förtidsröster mm. Olika kommuner nyttjar PostNords tjänster i olika utsträckning och för olika moment.

Polismyndigheten ska säkerställa de grundlagsskyddade opinionsfriheterna under valrörelsen fram till regeringsbildningen. De ska även skydda valen i syfte att säkerställa den demokratiska processen samt trygga allmänhetens möjligheter att delta i valen.

I samband med planering och genomförande av val ska Säkerhetspolisen (Säpo) skydda den demokratiska processen och tillsammans med andra myndigheter, säkerställa att valen och valrörelsen kan genomföras på ett tryggt och säkert sätt.

Myndigheten för civilt försvar ska arbeta med och verka för samordning mellan berörda samhällsaktörer för att förebygga och hantera olyckor, kriser och konsekvenser av krig och krigsfara. I samband med planering och genomförande av val innebär det att myndigheten exempelvis kan ta initiativ till och möjliggöra samverkan och samordning av åtgärder och kommunikation till allmänhet och medier, genomföra aktörsanalys samt stötta aktörer med utbildning och övning.

Myndigheten bedriver CERT-SE som är Sveriges nationella CSIRT (Computer Security Incident Response Team). Deras uppgift att stödja samhället i arbetet med att hantera och förebygga IT-incidenter. Till CERT-SE:s uppgifter hör bland annat att agera skyndsamt vid inträffade IT-incidenter genom att sprida information samt att vid behov arbeta med samordning av åtgärder och medverka i arbetet som krävs för att avhjälpa eller lindra effekter av det inträffade.

Myndigheten för psykolgiskt försvar (MPF) har huvudansvar för att identifiera, analysera och kunna lämna stöd i bemötandet av otillbörlig informationspåverkan och annan vilseledande information som riktas mot Sverige eller svenska intressen från utländska aktörer. Myndigheten ska även stärka befolkningens förmåga att kunna upptäcka och motstå påverkanskampanjer och desinformation.

I syfte att skapa en effektiv samverkan och ett effektivt kunskaps- och erfarenhetsutbyte har ett permanent nationellt valnätverk inrättats. Nätverket består av Polismyndigheten, Säpo, Myndigheten för civilt försvar, MPF och en representant för länsstyrelserna utöver Valmyndigheten. Arbetet inom valnätverket syftar även till att lyfta valadministrativa frågor mellan valadministrationen och de olika säkerhetsmyndigheterna.

Det finns fördelar med att involvera fler tjänstepersoner i arbetet med valen, särskilt utifrån kontinuiteten men också för att många funktioner inom olika områden kan ha mycket att bidra med utifrån sin expertis, till exempel HR när det gäller rekrytering av personal eller IT-avdelningen angående och tekniska lösningar.

Många kommuner anordnar förtidsröstning i bibliotekens lokaler. En del kommuner väljer att använda sig av befintlig bibliotekspersonal som röstmottagare eller att de kan stötta upp ordinarie röstmottagare vid behov. Alla röstmottagare behöver genomgå en särskild utbildning och därefter förordnas av kommunens valnämnd för att kunna tjänstgöra som röstmottagare.

Under den tid som valen pågår kan det vara nödvändigt med extra bevakning av röstnings-lokaler. Att ha dialog med det vaktbolag som kommunen har avtal med och planera för att eventuellt förstärka bevakningen under den här tiden kan vara fördelaktigt.

Att upprätta kontakt med närliggande kommuner kan vara tryggt om det till exempel skulle bli akut brist på valmaterial, då det är enklare att höra sig av till en redan etablerad kontakt.