Hamnar: Risker och sårbarheter

Beroende på art och omfattning av hamnens verksamhet kan ett bortfall exempelvis innebära störningar i gods- och persontransporter, att samhällsviktig verksamhet påverkas såsom sjöräddning eller att utsläpp av farliga ämnen eller olyckor med farligt gods inträffar.

Här följer ett antal exempel på händelser som kan vara särskilt viktiga för kommunen att analysera och värdera i förhållande till hamnverksamhet. I handbokens Riskkatalog finns fördjupningsmaterial om till exempel störningar i satellitbaserade navigationssystem samt naturrelaterade händelser som storm och stora snömängder.

Riskkatalogen

Brand på fartyg med behov av att gå i hamn

Vid en sjöolycka kan en fördröjning med att ta in ett fartyg till skyddad plats medföra allvarliga konsekvenser. Det finns i inte någon formellt utsedd behörig myndighet med nödvändig sakkunskap för att hantera ett fartyg i behov av assistans utan det är fördelat på fyra olika aktörer; Kustbevakningen, Sjöfartsverket, Transportstyrelsen och kommunal räddningstjänst. Respektive aktör kan vidta åtgärder inom sitt ansvarsområde.

Ett fartyg som är i behov av assistans kan behöva komma till en skyddad plats mycket snabbt för att undvika skador på människor och miljö, det kan handla om timmar och inte dagar. Ett exempel på en brand som påverkande både hamn och kommun är den omfattande hanteringen av branden på fartyget Almirante Storni 2021. Fartyget var lastat med trävirke och befann sig vid Vinga utanför Göteborg när brand ombord upp-täcktes och en omfattande sjö- och miljöräddningstjänstinsats inleddes. När Almirante Storni skulle tas in till hamn tog det flera dagar innan de inblandade aktörerna kunde komma överens och beslut kunde fattas. Den långa tiden berodde bland annat på avsaknaden av planer för hantering av denna typ av händelse, men också på att det inte fanns någon som var ansvarig för den myndighetsövergripande hanteringen. Upprättade planer och tydliga beslutsförfaranden för att ta emot fartyg på skyddad plats hade kunnat effektivisera hanteringen av branden.

Vid denna typ av händelser krävs samsyn mellan den statliga och kommunala räddningstjänsten för att fatta de beslut som krävs för att ett fartyg på statligt vatten ska angöra en hamn. Enighet måste nås om att åtgärden är den bästa för att skydda människor eller miljö. Motsvarande gäller även mellan Transportstyrelsens beslutsfattare och kommunal räddningstjänst. Därför krävs en nära samverkan mellan myndigheterna för att uppnå samsyn och för att hantera riskerna med åtgärden.

Utifrån händelsen med Almirante Storni kan det vara värdefullt att i dialog med hamnar inom det geografiska området och berörda myndigheter komma överens om samverkans-former vid en händelse där en hamn behöver ta emot fartyg i behov av assistans.

Slutrapport – Brand på fartyget Almirante Storni december 2021 utanför Göteborg, havkom.se

Smitta på fartyg

Under coronapandemin sattes karantänshamnarnas planer på prov, exempelvis hanterades 25–30 fartyg med konstaterad smitta bara
i Göteborgs hamn och lika många till med misstänkt smitta som inte visade sig vara covid-19. Genom att följa karantänsplanen går det att säkerställa att eventuellt smittade personer kan få tillgång till vård utan att smitta sprids.

En fråga som lyftes under pandemin generellt, var hur de skulle ha agerat om besättning eller passagerare på fartyg hade behövts sättas i karantän i land. Bland annat diskuterades att upphandla möjlighet till inkvartering på särskilda karantänshotell. Västra Götalandsregionen uppgav att det redan före pandemin fanns ett samverkansprojekt mellan kommuner, region och länsstyrelse för att samordna hur karantänsituationer ska hanteras, ett arbete som är pågående. Det kan vara värdefullt att i dialog med karantänshamnar inom det geografiska området komma överens med berörda myndigheter om samverkansformer vid en händelse där en hamn behöver ta emot fartyg med allmänfarlig smitta ombord vad gäller sanering och eventuell inkvartering av personer med misstänkt eller konstaterad smitta.

Händelse med farligt gods

I hamnar omlastas och förvaras ofta farliga ämnen och olyckor med farligt gods kan få allvarliga konsekvenser. Ett exempel är branden i Halmstads hamn 2012 där det i en lagerlokal fanns stora mängder konst-gödsel, salt och andra kemikalier som vid brand skapar en rök som till stor del består av toxiska gaser. Branden var mycket kraftig och explosionsrisk rådde länge i området.

En framgångsfaktor i hanteringen av händelsen var att kommunen redan under de första timmarna engagerades som stöd till räddningstjänsten avseende kommunikation till allmänheten. Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) skickades ut för att uppmana allmänheten att inrymma fick försumbar effekt medan kommunikation via media, webb och kommunens sociala medier var avgörande för att få medvetenhet hos allmänheten kring händelsens allvarliga grad. Utöver att räddningstjänsten upprättade en stab under det första dygnet larmades även den kommunala staben (där Halmstads hamn AB ingick), Länsstyrelsens stab och Region Hallands stab vilket var en framgångsfaktor. Samtliga staber arbetade samlokaliserat vilket anses ha varit värdefullt för det positiva utfallet avseende samverkan liksom att samverkanspersoner från Polismyndigheten deltog i de gemensamma stabsorienteringarna. Ur kommunens perspektiv kan konstateras att det kan vara värdefullt att i dialog med hamnar inom det geografiska området komma överens om samverkansformer vid en allvarlig händelse i en hamn som påverkar kommunen.

Branden i Halmstads hamn – rapport om branden i Oceanhamnen

Hamnar som mål för antagonistiska handlingar

Hamnar är ett strategiskt viktigt mål för antagonister både vad gäller terrorhandlingar och i militära konflikter, det visar bland annat Rysslands anfallskrig mot Ukraina. I juli 2022 attackerades och skadades 26 infrastrukturmål i ukrainska hamnar samt fem civila fartyg på nio dagar, detta understryker vikten av att tillsammans med statliga myndigheter och hamnar i kommunen tillse att hamnarna är en del av planeringen för civilt försvar.

Klimatrelaterade risker

Ett förändrat klimat kommer att påverka den svenska sjöfarten bland annat genom ett för-ändrat behov av isbrytning, sämre framkomlighet i våra sjöar och vattendrag på grund av lägre vattenstånd, översvämning av hamnar och varvsområden samt minskade seglingsfria höjder på grund av havsnivåhöjningar och höga vattenstånd. Ett förändrat klimat ställer också krav på att övervaka karantänshamnar och karantänsflygplatser mot invasiva arter som genom klimatförändringen har en ökad risk att etablera sig i Sverige.

På grund av hamnars läge, i direkt anslutning till hav och stora sjöar, är hamnar extra utsatta för klimatförändringar. Översvämningar kan orsaka skador på hamnanläggningar och medföra en risk för läckage av miljöskadliga ämnen, både från det gods som lagras i hamnen och från föroreningar i marken.

Ett exempel där hamnar skadats är under stormen Babet hösten 2023. Höga vattennivåer i kombination med kraftig ostlig vind ledde till att stora vågor slog in vilket orsakade översvämningar och erosion längs Skånes syd- och ostkust och omfattande konsekvenser för hamnverksamhet. Färjetrafik ställdes in och stora skador uppstod bland annat i Kåseberga hamn och Branteviks hamn. Smygehamns hamn fick stängas för båttrafik efter stormen då stora mängder sand och tång blåste in i hamn-bassängen vars djup inte kunde garanteras.

I Vänern, Vättern och Hjälmaren beräknas enligt SMHI problemen med lågt vatten-stånd förvärras i framtiden eftersom de låga nivåerna väntas förekomma oftare. Detta medför problem för sjöfarten. Exempelvis var nivån i Vättern låg under sommaren 2017, vilket skapade problem för både småbåtstrafik och passagerartrafik. I framtiden beräknas det bli vanligare med låga nivåer. Det kan leda till ökade problem för båttrafiken på Vättern, främst genom en ökad risk för grundstötning. Motsvarande problem förekom enligt SMHI 2009 i Vänern och 2017 i Hjälmaren och framtidsscenarierna är också liknande de för Vättern.

Sveriges stora sjöar idag och i framtiden Klimatets påverkan på Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren, smhi.se

Rapport från nationella exportrådet för klimatanpassning, klimatanpassningsradet.se