Så stärks vår motståndskraft genom jämställdhet och inkludering
Hur bygger vi ett civilt försvar som fungerar för hela befolkningen? Myndigheten för civilt försvar och Ukrainas statliga räddningstjänst SESU har nu genomfört det andra webbinariet i en gemensam serie om jämställdhet och inkludering inom civilt försvar.
Under webbinariet delade båda myndigheterna erfarenheter kring hur jämställdhets- och inkluderingsperspektiv kan stärka samhällets motståndskraft. Från svensk beredskapsplanering till ukrainska erfarenheter av krishantering under fullskaligt krig.
– Samhällets motståndskraft blir starkare när systemen tar hänsyn till mångfalden hos de människor de är satta att skydda, säger Jenny Molin, rådgivare för internationella insatser.
Under diskussionerna framkom fyra konkreta lärdomar för att stärka det civila försvaret och krisberedskapen för alla i samhället.
Jämställdhet och inkludering stärker den operativa förmågan
Ett återkommande budskap från ukrainska kollegor var att jämställdhet och inkludering inte ska ses som ett separat perspektiv eller ett tillägg till ordinarie verksamhet.
Tillgänglig information, genomtänkta evakueringslösningar och förståelse för människors olika förutsättningar ökar sannolikheten att människor söker skydd och får hjälp när de behöver.
En viktig slutsats var att människor inte är sårbara i sig. Sårbarhet upptstår när människors behov och förutsättningar matchar omgivningen eller de lösningar som finns på plats. Därför behöver beredskapsplanering och krishantering fokusera på att identifiera och ta bort hinder för olika typer av målgrupper.
Det civila försvaret och krisberedskapen måste möta föränderliga behov
Kriget i Ukraina påverkar olika grupper på olika sätt. Barn behöver tydlig och anpassad kommunikation. Äldre personer kan behöva stöd med transporter, mediciner och omsorg. Personer med funktionsnedsättning behöver tillgängliga miljöer och information.
Samtidigt förändras människors roller och behov i samhället. Kvinnor har i allt större utsträckning tagit plats inom säkerhets- och räddningstjänstsektorn i Ukraina. Män har i ökad grad behov av psykosocialt stöd och hjälp att hantera krigets konsekvenser. När samhället utsätts för påfrestningar behöver familjer ofta fördela om ansvar och omsorg på nya sätt.
Lärdomen från Ukraina är att samhällets beredskap snabbt måste kunna identifiera förändringar i människors behov och utifrån dessa kunna anpassa sina förmågor.
Kommunikation som når alla
Ett annat område som väckte stort intresse var arbetet med tillgänglig kommunikation. SESU använder idag flera olika kommunikationskanaler och utvecklar kompetens hos räddningstjänstpersonal inom teckenspråk för att kunna kommunicera med personer med hörselnedsättning. Informationsmaterial anpassas genom text, tal, undertexter och visuella signaler för att fler ska kunna ta del av viktig information.
Samhället är mångfacetterat och olika grupper har samma rätt till livsviktig information, även om informationen behöver anpassas för att de ska kunna ta emot den. Här finns tydliga kopplingar till pågående arbete i Sverige med att stärka tillgänglig risk- och kriskommunikation, och hemberedskap för hela befolkningen.
Erfarenhetsutbyte stärker motståndskraften
SESU:s arbete ger erfarenheter som få andra europeiska räddningstjänster och civilskyddsmyndigheter har. Organisationen arbetar dagligen med evakueringar från områden nära frontlinjen, räddningsinsatser efter attacker, arbete i rasmassor och stöd till människor som lever under långvarigt hot. Samtidigt måste personalen hantera psykisk belastning, trötthet och återkommande risker i den egna arbetsmiljön.
SESU betonade också värdet av att ta del av svenska erfarenheter av hur jämställdhet och inkludering integreras i arbetet med civilt försvar. Särskilt intressant var Sveriges arbete med totalförsvarsplanering, befolkningsskydd och beredskap, och övningsverksamhet.
Webbinarieserien fortsätter under 2026 och 2027
Fler tillfällen i webbinarieserien planeras under vintern 2026 och våren 2027. Inbjudan med mer information om tema kommer att publiceras på mcf.se närmare inpå.
Fyra lärdomar i korthet
Jämställdhet och inkludering stärker den operativa förmågan
Jämställdhet och inkludering är inte separata perspektiv utan en förutsättning för att människor ska kunna nås av information, söka skydd och få hjälp i en kris. Beredskapsplanering och krishantering behöver därför fokusera på att identifiera och undanröja hinder i tillgång till information, miljöer och tjänster så att alla kan nås av stöd och skydd
Det civila försvaret och krisberedskapen måste kunna anpassas till förändrade behov
Krig och långvariga kriser förändrar snabbt människors livsvillkor och behov. Samhällets beredskap måste därför vara flexibla och kunna anpassas när människors behov av stöd och roller i samhället förändras.
Kommunikation måste anpassas för alla
Tillgänglig och inkluderande kommunikation är avgörande för att livsviktig information ska nå alla och för att stärka den beredskapen i hela befolkningen. Information behöver därför utformas i flera format och spridas genom olika kanaler för att fungera för alla, även personer med funktionsnedsättning eller andra särskilda behov.
Erfarenhetsutbyte stärker motståndskraften
Ukraina bidrar med erfarenheter från krishantering under fullskaligt krig som är svåra att simulera, medan Sverige kan bidra med erfarenheter av långsiktig beredskapsplanering, övningar och systematiskt arbete med jämställdhet och inkludering inom krisberedskap. Tillsammans ger detta värdefulla insikter för att utveckla ett mer motståndskraftigt civilt försvar.