Klimatriskerna för Sverige ökar

Analysen visar bland annat att:

• Klimatriskerna ökar och effekterna blir allt mer sammanfallande
• Framtida risknivåer styrs av växthusgasutsläpp och samhällets utformning
• Klimatriskerna är ojämnt fördelade
• Ju mer klimatet förändras, desto svårare och dyrare blir anpassningen, och fler system kan nå gränser där anpassning inte längre är möjlig
• Klimatanpassningen sker inte i den takt och omfattning som krävs
• De klimateffekter som i dag bedöms innebära höga risker är främst kopplade till kortvariga händelser, mindre omfattande men ofta återkommande, där skyfall och värmeböljor är särskilt framträdande

Analysen framtagen av experter

Den nationella klimat- och sårbarhetsanalysen är framtagen av det nationella expertrådet för klimatanpassning, Klimatanpassningsrådet. Uppdraget har varit att analysera klimatrelaterade risker och vilka klimateffekter de kan få för samhället, människor och naturmiljön i Sverige. Analysen är ett nationellt kunskapsunderlag.

Mette Lindahl Olsson, sektionschef på Myndigheten för civilt försvar, är sedan 2023 ledamot i expertrådet.

– Det har varit ett mycket intressant och lärorikt arbete där expertrådet involverat nästan 130 experter och analyserat stora mängder material.

Arbetet har omfattat flera hundra klimateffekter inom fem övergripande system: hälsa, ekosystem, bebyggd miljö och infrastruktur, livsmedelsförsörjning samt näringsliv och naturresurser.

Fler klimatanpassningsåtgärder behövs

Slutsatsen är att takten i att vidta klimatanpassningsåtgärder behöver öka för att hålla jämna steg med riskutvecklingen. De största hindren för klimatanpassningen är otydliga eller bristande legala strukturer, politiska strategier samt brist på långsiktig finansiering.

För Myndigheten för civilt försvar finns behov av fortsatt fokus på de risker som pekas ut här och nu; skyfall och efterföljande översvämningar, skred, värmeböljor, torka, skogs- och vegetationsbrand samt utpekade trender med ökad medelnederbörd, havsnivåhöjning och transnationell påverkan – detta för att skydda både liv och hälsa, ekonomi, samhällsviktig verksamhet, miljö och kulturarv och bidra till ett starkt civilt försvar.

Den största utmaningen är vatten – för mycket vatten, för lite vatten eller bristande kvalité på vatten.